I den nya specialitetsindelningen finns två så kallade tilläggsspecialiteter, akutsjukvård och smärtlindring. Smärtlindring har tidigare varit en självständig specialitet, medan akutsjukvård är helt ny.
En tilläggsspecialitet kräver först kompetens i en annan specialitet. Och nu har Socialstyrelsen kommit fram till vilka specialiteter det kan röra sig om.
För både smärtlindring och akutsjukvård ska det vara en specialitet med dagliga och direkta patientkontakter som syftar till att man ställer dia-gnos och beslutar om behandling. Det innebär att de flesta specialiteter i såväl det nya som det gamla systemet kan utgöra basen.
– Vi är nöjda att man inte låste sig för vissa baser, säger Lisa Kurland, Svensk förening för akutsjukvård.
De vanligaste basspecialiteterna bland föreningens medlemmar är internmedicin, kirurgi eller allmänmedicin. Några är barnläkare, ortopeder eller anestesiläkare.

I den nya specialitetsindelningen är följande uteslutna som bas för de båda tilläggsspecialiteterna: klinisk neurofysiologi, socialmedicin, klinisk genetik, bild- och funktionsmedicinska specialiteter samt alla basspecialiteter inom laboratoriemedicin.
Och i det gamla systemet är följande uteslutna: alla radiologiska specialiteter, alla kliniska laboratoriespecialiteter samt socialmedicin, klinisk näringslära och nukleärmedicin.