Karolinska Universitetssjukhusets onkologklinik samlar idag hela Stockholms cancervård. Den är geografiskt fördelad på Radiumhemmet i Solna, Södersjukhuset (SÖS) och Danderyds sjukhus. Sammanslagningen, som alla onkologer på SÖS var emot, skedde 2004/2005 då de två universitetssjukhusen i Huddinge och Solna slogs ihop.
Och två och ett halvt år senare är onkologerna på SÖS fortfarande missnöjda.
– Nuvarande organisation fungerar inte. Den organisatoriska oredan är oerhört tidskrävande med mycket möten, och det har inte inneburit något positivt för patienterna. Vi har ingen operativ ledning kvar här. Vi förlorade våra chefer, medan Radiumhemmet fick behålla sina. Arbetsmiljön har varit väldigt dålig och det är svårt att få hjälp vid vakanser, säger de.
Numera delar de chefer med Radiumhemmet och onkologin på Danderyds sjukhus, men cheferna ser de alltför lite av. Beslut i vardagen tvingas de ta själva, utan att de egentligen har mandat för det. Det handlar om prioriteringsdiskussioner, kontakter med chefläkarna, var patienter ska ligga vid platsbrist och vakansproblem. Allt ökar stressen. Och cancersjukvårdens kvalitet blir lidande, tycker de.
De tycker inte heller att bemanningen motsvarar sjukvårdsuppdraget. SÖS ska ta alla cancerpatienter söder om Slussen, men personalstyrkan är en tredjedel av Radiumhemmets. Visserligen har Radiumhemmet all gynekologisk onkologi, och där bedrivs också mer forskning, men det kan inte rimligen förklara skillnaden, anser de.
– Om rutinsjukvården får stryka på foten för forskningen kan vi inte fullgöra vårt uppdrag.
Forskningssidan har heller inte stärkts på SÖS efter samgåendet, tycker de.
– Vi som har mycket klinisk verksamhet skulle få bättre tillgång till forskningen. Men det vi skulle vinna på utvecklingssidan har vi inte sett något av.
Vintern 2005/2006 var väldigt turbulent på Radiumhemmet med uppsägning av dåvarande klinikchefen Ulrik Ringborg, protester mot detta och mot sjukhusledningen och divisionschefen Svante Baehrendtz, som sedan också slutade (se LT nr 50/2005 och nr 3/2006).
På SÖS tycker man sig ha blivit »indragna i Radiumhemmets alla problem« och ägnat alldeles för mycket mötestid åt sådant.
I december 2006 hade de fått nog. I ett upprop till den nya landstingsledningen, som hade varit motståndare till sjukhusfusionen, bad de dels om en utvärdering av sammanslagningen, dels om att få bli en egen klinik igen. Omkring två tredjedelar av de anställda på SÖS onkologenhet skrev under.
Nu hoppas de att landstingets »genomlysning« (se nedan), ska ge dem det svar de önskar. De kan tänka sig en klinik antingen inom Karolinska eller inom SÖS. Ytterligare en tanke är att bilda ett personalkooperativ och knoppa av helt och hållet.
De tycker inte skälen för en sammanslagen klinik håller. Samarbete hade man redan tidigare, men det kräver inte gemensam operativ organisation, anser de.
