Det finns de som har en reell kompetens och som borde kunna få specialistbevis. Det är inte rimligt att de ska behöva vänta så länge och det är inte rimligt att de ska behöva fylla kraven enligt de nya målbeskrivningarna, säger Anna Sundberg, samordnare för den nya specialiseringstjänstgöringen och för arbetet med nya målbeskrivningar och föreskrifter på Socialstyrelsen.
Arbetet pågår fortfarande med att ta fram målbeskrivningarna för alla specialiteter enligt den nya specialitetsindelningen som trädde i kraft i juli 2006. För de helt nya specialiteterna akutsjukvård, barnonkologi och kärlkirurgi finns förstås inga gamla målbeskrivningar. För dessa tre beslutade Socialstyrelsen nyligen om vägledande kriterier som ska gälla innan de nya definitiva målbeskrivningarna träder i kraft, vilket blir någon gång under våren 2008. Innan dess vill Socialstyrelsen alltså hinna utfärda specialistbevis till erfarna läkare.
De som Socialstyrelsen har i åtanke är specialistläkare som redan arbetat i många år. Även om de nya målbeskrivningarna väntas ligga nära de temporära kriterierna kan det bli svårt för dessa läkare att leva upp till de framtida formella kraven. Och det är inte aktuellt att kräva att dessa läkare genomgår ytterligare en fullständig ST-utbildning, menar Socialstyrelsen, som heller inte vill ha dispensansökningar när målbeskrivningarna väl trätt i kraft.
Socialstyrelsen vill därför snarast ha in ansökningar från dem som uppfyller de temporära kraven.
– De behövs dessutom för att utbilda de nya specialisterna, säger Anna Sundberg.
Barnläkarföreningens sektion för hematologi och onkologi har några hundra medlemmar. Thomas Wiebe, målbeskrivningsansvarig för barnonkologi, tror att 30–50 kan få ut ett specilitetsbevis.
– Men det är högt räknat, tillägger han.
Martin Malina, ordförande i Svensk kärlkirurgisk förening och målbeskrivningsansvarig inom kärlkirurgin, gissar att tre fjärdedelar av föreningens omkring hundra medlemmar nu kan få ut ett specialistbevis.
– Tanken är att en etablerad kärlkirurg inte ska behöva utbilda sig på nytt. Å andra sidan ska det inte användas som en smygväg, säger han.
Alla som idag i Sverige kallar sig kärlkirurger är formellt allmänkirurger. Och även om detta, enligt Martin Malina, inte orsakat praktiska problem i form av att olämpliga personer opererat kärl, så är det »säkert klokt« att kärlkirurgin nu blir en egen specialitet, eftersom den tekniska utvecklingen inom kärlkirurgin går mycket snabbt.
– 70 procent av patienterna behandlas annorlunda än för tio år sedan, säger Martin Malina.
Svensk förening för akutsjukvård har omkring 250 medlemmar, både unga läkare och väldigt erfarna, men väldigt få uppfyller ännu kraven för specialistbevis, gissar Lisa Kurland, målbeskrivningsansvarig för akutsjukvården. Hon själv gör det inte heller.
– Varje utbildningsort kan kanske skaka fram någon eller några stycken.
Akutläkare utbildas i Stockholm, Lund, Linköping, Helsingborg och Varberg.
Anders Eriksson, ST-läkare i anestesi och akutsjukvård på Södersjukhuset, ska sitta i den referensgrupp som ska bedöma ansökningarna.
– Mitt intryck är att medvetenheten om vad som är den unika kompetensen är inte så hög. Problemet är att kriterierna är lite luddiga, de kan ge felaktiga förhoppningar. Socialstyrelsen har valt att inte nämna målbeskrivningen i kriterierna, men vi kan inte ha helt andra kriterier. Det måste vara samma krav nu som om ett halvår.
Målbeskrivningen i akutsjukvård kommer att vara fokuserad på mål och färdigheter, inte på tid. Att få kan förmodas uppfylla kraven har flera orsaker, enligt Lisa Kurland och Anders Eriksson. För dem som redan har en basspecialitet räcker det inte att ha jobbat viss tid på en akutmottagning. De faktiska kunskaps- och färdighetskraven är omfattande och angreppssättet ett annat än vid traditionell jourtjänstgöring. Och på Södersjukhuset, som var först med att starta akutläkarutbildning, har många av ST-läkarna försenats då de har fått lägga om kurs och skaffa sig en basspecialitet, eftersom utbildningen där från början var upplagd under förutsättning att akutsjukvården skulle bli en egen basspecialitet. n
