Läkarförbundet har tagit fram lönestatistik på landstingsnivå för olika läkargrupper samt kön, som visas i tabeller på nästföljande sidor. Vid en första anblick ser det ut som att alla minussiffror visar att kvinnorna halkat långt efter männen.
Men bakom löneskillnaderna döljs stora åldersskillnader. I till exempel nio av 21 landsting/regioner är de kvinnliga överläkarna minst två år yngre än de manliga överläkarna, se Tabell I. I stora landsting, som till exempel Stockholm, tjänar kvinnliga överläkare 1608 kronor mindre per månad än sina manliga kolleger. I Västra Götalandsregionen är motsvarande löneskillnad hela 2155 kronor, och i Region Skåne är glappet 2059 kronor till kvinnornas nackdel. Samtidigt är de kvinnliga överläkarna ett år yngre i Skåne, och i Västra Götaland två år yngre, än sina manliga kolleger. Räknar man upp deras lön med cirka 2,5 procent per år i allmänna löneförhandlingar utjämnas skillnaderna.

En annan förklaring till löneskillnaderna kan vara antal tjänsteår. I de tre stora landstingen/regionerna har de manliga överläkarna varit legitimerade längre tid än kvinnorna, vilket redovisas i uppgifter kring legitimationsår från Läkarförbundet. Förbundet har siffror på antal legitimerade läkare i åldersintervall om fem år, ett material som dock inte redovisas här.

I till exempel Skåne och Västra Götaland finns det nästan dubbelt så många manliga överläkare som kvinnliga bland dem som legitimerades under åren 1966–1986. I Skåne finns 517 manliga läkare i denna kategori och 270 kvinnor; i Västra Götaland finns 604 manliga läkare och 247 kvinnor.
Andra förklaringar till de stora löneskillnaderna i hela överläkargruppen kan vara att kvinnor tar ut mer föräldraledighet och tappar i lön eller att vissa kvinnodominerade specialiteter har lägre lönenivåer.
Ett exempel som kan visa på en obalans är Västmanland, där män och kvinnor är lika gamla – ändå finns det en löneskillnad om 1788 kr per månad.

När det gäller distriktsläkarna är kvinnorna i genomsnitt minst två år yngre än männen i hälften av landstingen, se Tabell II. Där finner man också de största löneklyftorna. Några exempel är Jönköping, Kronoberg, Västra Götaland, Värmland och Gävleborg. Även här kan en bakomliggande orsak vara att männen legitimerats tidigare. I till exempel Västra Götaland finns det fler män som legitimerats under åren 1966–1986, totalt 156, jämfört med antalet kvinnor som är 108.

Men det finns exempel som talar emot. I Stockholm är löneskillnaden 1019 kr per månad trots att manliga och kvinnliga distriktsläkare är lika gamla. Dessutom finns det dubbelt så många kvinnliga distriktsläkare som manliga bland dem som legitimerades under 1966–1986, 175 respektive 82.






Bakom löneskillnader döljs stora åldersskillnader. Att kvinnor tjänar mindre än sina manliga kolleger kan bero på detta. Men att manliga AT- och ST-läkare tjänar mindre än kvinnliga är dock svårare att förklara. Foto: Trons/Scanpix