Störst är rörelsen i Laholm och Falkenberg. I Falkenberg har en femtedel av invånarna listat om sig.
I flera kommuner fanns redan ett listningssystem. Men inte i bland annat Falkenberg och Laholm. Där fick invånarna ett förslag till listning från landstinget, antingen utifrån var de gjort sina besök de senaste tre åren eller – om man inte besökt någon vårdcentral – efter geografisk närhet. Till nackdel för de landstingsdrivna enheterna, menar kritiker.
Den 1 januari hade 28,5 procent av hallänningarna valt en privat enhet och sista maj drygt 31 procent.
Monica Berglund är närsjukvårdschef i Halland med ansvar för de landstingsdrivna enheterna, som i Falkenberg har tappat 11 procent av ersättningen.
– Våra enheter behöver anpassa sin kostym. Varje vårdenhet har ansvar för att utveckla och förändra sitt utbud. Men det kan behövas större förändringar.
Flera chefer för landstingsdrivna vårdcentraler har sagt upp sig det senaste året. Förra våren sa chefen för Håstens vårdcentral upp sig i protest mot modellen, se LT nr 6/2007. Just nu är tre chefstjänster vakanta.
Men allmänt så tycker Monica Berglund att de allra flesta landstingsdrivna har klarat omställningen »jättebra«.
– Kungsbacka och Halmstad, där man sedan 2003 haft ett aktivt val, har ett försprång. Elva landstingsdrivna vårdcentraler har ökat sin täckningsgrad. Jag tror det hänger ihop med hur man förberett sig. Där har man byggt upp samarbetet med närsjukhuset och det ger effekt.
Trots de egna vårdcentralernas ekonomiska problem tycker hon inte att målet med en täckningsgrad om 80 procent är för högt ställt.
