Eva Nilsson Bågenholm pekade på att landstingen alltför ofta anställer läkare utan att kontrollera referenser. Hon exemplifierade med att det finns läkare som Socialstyrelsen har sagt att man inte bör anställa, som ändå blivit anställda gång på gång.
– Det är helt otroligt att landstingen gör detta och jag hoppas att det blir bättre, men vi har påpekat det här i många år utan att något hänt. Vi vill naturligtvis inte att de läkarna anställs. De skadar ju vår kår. Det är viktigt att vi ser till att de som inte är lämpliga att arbeta i vården inte heller blir kvar där.

Anders Andersson, landstingsråd (kd) i Kalmar och styrelseledamot i Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), gav henne rätt i kritiken.
Han erkände att landstingen har varit beredda att anställa nästan vem som helst. Han exemplifierade med den stora bristen på allmänläkare. När det då kommit en sådan har han eller hon okritiskt anställts med ett »Jippie!«.
– Vi har inte tagit det fulla ansvaret. Som arbetsgivare måste vi bli skarpare när det gäller att ställa krav – analysera legitimationerna i viss mån, men också ta individuella referenser innan vi anställer en läkare. Det gäller för patientsäkerheten och för att trygga tilliten till vården.

Den andra måltavlan för kritiken var Socialstyrelsen. Eva Nilsson Bågenholm menade att Socialstyrelsen behöver ha vassare klor vad gäller till exempel läkare som förskriver narkotiska läkemedel alltför lättvindigt.
– De läkarna kan hålla på med den förskrivningen i ganska många år innan de blir av med sin legitimation. Vi tycker att Socialstyrelsen borde ha större möjligheter att utreda de läkarna snabbare och få till stånd en prövning.
Prövningen innebär att Socialstyrelsen i en åklagarroll vänder sig till Ansvarsnämnden (HSAN), som är den instans som beslutar om delegitimering.
Thomas Tegenfeldt, medicinalråd vid Socialstyrelsen, gav henne rätt i kritiken.
– Vi kan bli bättre, snabbare och vassare i våra utredningar. Alldeles klart är det så.