En stor skylt med texten »Har du diabetes uten å vite det?« är placerad utanför ingången till apoteket Vitus i Bekkestua. Men det är inte många kunder denna tisdagsmorgon som söker upp det lilla särskilda rum inne i apotekslokalen där man kan sitta ned för att kontrollera sitt blodtryck eller blodsocker. Kanske för att det är svårt att upptäcka bakom alla hyllor av krämer, schampo och solskydd.
Farmaceuten Eva Beck gör ett litet stick på fingret med apparaten som piper till och visar upp en siffra. Hon säger att blodsockermätning aldrig leder till att hon ställer en diagnos, utan hon ger råd. Om kost och motion, sambanden blodsocker–diabetes och riskvärden.
– Om värdet till exempel ligger på 6,5 frågar vi hur länge sedan personen åt. Är man över exempelvis 58 år kan man på grund av hög ålder säga att det värdet är bra. Om någon däremot får högt utslag på blodsockret, över 12, ber vi dem att gå till läkare direkt, säger Eva Beck.
Ett halvhögt värde kan vara en tillfällighet, menar hon, och ber därför kunden att söka upp läkare eller göra ett nytt test vid nästa apoteksbesök. Till en ny kostnad av 60 kronor.
Passande nog är det just nu kampanjpris på blodsockerapparaten Accu-Chek, som kunden kan köpa med sig. Eva Beck tycker att det är a och o att ta sig tid med kunden så att han eller hon hinner ställa frågor.
– Det är viktigt att vi ger en riktig behandling.
Många människor går med oupptäckt diabetes så därför är det bra att apoteket kan bidra till att avslöja dem, fyller Åste Flatmark i. Hon är chef för farmacifacklig utveckling inom Vitus-kedjan och har denna dag tagit sig tid att ackompanjera Läkartidningens reporter. Blodsocker- och blodtrycksmätning erbjuds på 40 av de 130 apoteken i kedjan. Detta »lågtröskelutbud«, som Åste Flatmark benämner det, är en service till kunden.
– Det är lättare att ta sig till apoteket än att uppsöka husläkaren. Vi har öppet 9–18 och du behöver inte boka tid, säger hon.
Flera hälsoundersökningar och tester som använts av apotekskedjorna i Norge har fått häftig kritik – och dragits in. Till exempel använde Apotek1 ett otillförlitligt osteoporos-test där mätningen gjordes i hälbenet. En tveksam metod, påtalade kritikerna. Det är kanske därför som Åste Flatmark hellre pratar om andra hälsotjänster, såsom läkemedelsgenomgångar med kunderna.
Norske Laegeforeningen gillar inte utvecklingen med hälsotjänster. I maj gick de ut med ett skarpt uttalande om att hålla en tydlig gräns mellan de som behandlar patienter och de som säljer läkemedel. Läkarfacket har höjt rösten efter att stortingspolitiker i april debatterade i välkomnande ord om apoteksutvecklingen.
Det var efter en interpellation av politikern Jan Bohler, Arbeiderpartiet, som ser hälsotjänster som ett sätt att komma åt hälsoproblem och ojämlikhet i hälsa. Jan Emil Kristoffersen, ordförande för Alment praktiserende laegers forening, är mycket kritisk.
– Konceptet med dessa tjänster utvecklas inom apotekskedjorna och nu har man skaffat sig allianser i stortinget. Men det vi har sett av pilotprojekten har ett svagt vetenskapligt innehåll. Patienter måste känna sig helt trygga med att den som erbjuder diagnostik och behandling inte samtidigt tjänar pengar på de läkemedel man rekommenderar, säger han.
Han dömer till exempel ut klamydiatest som blivit underkända i kontrollerade studier, men som apoteken vill sälja.
Den norska Helsepersonellagen säger att alla ska jobba med det område de har kompetens för, och i det ljuset bedömer han att hälsotjänster är tveksamma uppgifter för apotekspersonal. På frågan om det inte är bra att apoteken kan utföra tjänster när primärvården är pressad svarar han:
– En pressad primärvård måste i sådana fall förstärkas och inte ersättas av hälsopersonal utan nödvändig kompetens som är anställda i kommersiella företag med försäljning av kosmetika och läkemedel som huvudmål. Apotekskedjorna är multinationella företag med vinst som mål. Det är helt legitimt, men det betyder att hälsopolitiker måste förstå att inget kommer gratis.
Flera kedjor testar metoder för hälsotjänster i pilotprojekt. Kedjan Alliance funderar kring strategier för framtida hälsotjänster i apotek. Fackdirektör Marit Andrew säger att det är viktigt att hitta en god norsk modell och hon tror mer på tjänster såsom läkemedelsgenomgångar, riktad rådgivning till gravida och diabetiker samt rökavvänjning än rena hälsoundersökningar.
– Drivkraften för oss är goodwill och tjänsterna är inte ett sätt att tjäna pengar på. Om vi får in mer folk i apoteket är det bara bra, vi kan sälja mer, säger Andrew.
Tillbaka till Vitus-apoteket i Bekkestua. Där har läkare på vårdcentralerna i området ofta hänvisat till deras hälsotjänster, förklarar Eva Beck. Åste Flatmark tror inte att läkarna har tillräckligt med tid, samtidigt som de känner tillit till apoteken.
– Det är skillnad på hur allmänläkare på det lokala planet ser på detta och de som sitter högre upp, säger Flatmark.
Eva Beck förklarar att det är intressant och roligt att jobba med de nya hälsotjänsterna. Samtidigt kändes det först som en ovan roll för henne.
– Det var ju inte något vi var vana vid att erbjuda som farmaceuter. Men idag är vi trygga i hur vi ska genomföra testerna. Nu ger vi ju råd om allvarliga fall också.
