Utbildningens omdaning är en konsekvens av den nya högskoleförordningen som trädde i kraft den 1 juli. Den är i sin tur en anpassning till Bolognaöverenskommelsen, där 46 europeiska stater deltar i ett samarbete som inleddes 1998.
– Avsikten är att läkarutbildningar inom Europa ska vara jämförbara för att underlätta studenternas rörlighet, säger professor Sari Ponzer, ordförande i programnämnden, som leder arbetet med den nya läkarutbildningen på Karolinska institutet.
I fortsättningen kommer studenten på Karolinska institutet också att i mycket större omfattning träffa patienter i primärvården.
– I genomsnitt en vecka per termin, att jämföra med de nuvarande två veckorna under termin elva. Målet är att studenterna ska ges tillfälle att se patienter med de sjukdomar de läser om. Det är viktigt att möta de patientgrupper som är vanligast i hälso- och sjukvården, menar Sari Ponzer.

En utmaning med förändringarna är de olika praktiska frågor som det medför; exempelvis de nya handledare som behövs, både inom primärvården och för studenternas examensarbeten. Rent strukturellt innebär förändringarna också att varje enskild kurs får mindre tid att lära ut sitt område. Men under de studentvalda kurserna från och med termin fem kommer studenten att fördjupa sig inom ett för terminen aktuellt ämne.
Dessutom ska de ingående kurserna leva upp till ett målbaserat lärande, till skillnad från dagens mer innehållsorienterade synsätt, vilket, enligt Sari Ponzer, innebär ett nytt synsätt där målen för varje kurs är att på ett tydligt sätt bidra till helheten – det vill säga den kompetens den färdiga läkaren ska ha. Som stöd har det bland annat tagits fram ett hundratal olika sjukdomssymtom. Symtomen tas upp ur olika aspekter under utbildningens gång.

En annan nyhet på KI är en ny introduktionskurs till läkaryrket.
– När jag började utbildningen för över tjugofem år sedan började den nästan direkt med en termin biokemi, då som nu, säger Sari Ponzer och menar att det är dags att uppdatera välkomnandet av nya studenter.
Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi, är ansvarig för upptakten, som pågår under knappa fyra veckor.
– Vi vill att den nya studenten ska vara mer delaktig i sin utbildning, säger Åsa Nilsonne. Många studenter upplever den nuvarande utbildningen som intellektuellt passiviserande, detta vill vi ändra på. Vårt mål är också att gå från en enkel kunskapsnivå till en högre; där studenten går från utantillkunskap till att förstå sjukdomar i sitt större sammanhang, avslutar Åsa Nilsonne.