Planen är att redan nästa år införa 60 nya platser fördelade mellan landets sex universitet med läkarutbildning. Umeå får 20, övriga får åtta. Enligt regeringen handlar det om en ökning på 10 procent.
»Läkarbristen är påtaglig i många landsting. För enskilda människor innebär den vårdköer och att vårdkvaliteten äventyras. Dessutom innebär den att valfrihetsreformer riskerar att gå i stå och att patienter kanske inte vågar välja bort vårdgivare av rädsla för att inte få någon ny i tid. För landstingen innebär det att de tvingas till dyra lösningar med vikarier och stafettläkare – och därmed mindre resurser till själva vården.«
Så motiverade socialminister Göran Hägglund (kd) och högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg (fp) förslaget i en artikel i Upsala Nya Tidning på torsdagen. De pekade även på ett växande vårdbehov och stora pensionsavgångar inom läkarkåren de närmaste åren.
– Det här är ett bra steg i riktning mot att göra Sverige självförsörjande på läkare, säger Bo Lindblom, chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen på Socialstyrelsen, i en kommentar till TT.
Läkarförbundet – som så sent som i somras hävdade att dimensioneringen av läkarutbildningen var lagom, trots att både Högskoleverket och Socialstyrelsen förespråkat en utvidgning – är också positivt till förslaget.
– Det är dock väldigt viktigt att detta sker på ett sätt så att universiteten klarar av att förmedla utbildning av bra kvalitet. Dagens utbildningskvalitet bör utgöra en absolut miniminivå, säger ordförande Eva Nilsson Bågenholm.


Vad har fått förbundet att svänga?

– Det har skett i skenet av att det är svårare att rekrytera läkare på olika håll i landet. Vi har tidigare förlitat oss på de så kallade SNAPS-rapporterna om arbetsmarknaden i de nordiska länderna. Men nu har det hänt många saker som vi inte kunnat räkna med. Vi har fått nya arbetsområden för läkare och alternativa uppgifter. Då kan vi se att det fattas. Det går ut över patienterna och över läkarnas arbetsmiljö, säger vice ordförande Marie Wedin.