– Amerikanska studier visar att bara ett par år efter att man börjat berika mjöl så går incidensen av kolorektal cancer upp. Det finns ingen bättre förklaring än att det är kopplat till folater.
Det säger Göran Hallmans, professor vid institutionen Folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och medlem i Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsa. Han är emot obligatorisk folsyraberikning av livsmedel, något som man införde i USA 1998. Göran Hallmans resonerar runt det faktum att antifolater länge använts för att behandla cancer och omvänt hur folater kan främja tillväxten av förstadier till, eller redan etablerade, tumörer.
Göran Hallmans tycker att det är självklart att kvinnor i fertil ålder ska rekommenderas kosttillskott i form av folsyra, men att det också är viktigt att sätta ut den efter graviditetens första trimester, när neuralröret är färdigt, om inte ett folsyratillskott behövs av andra skäl.
Argumentationen bygger på att graviditeten i sig innebär en övergående cancerrisk samt att allt fler förstföderskor är över trettio år och att därmed många av dem bär på förstadier av tumörer.
– Fertila kvinnor bryr sig om sina foster, i själva verket bryr de sig mer om sina fosters hälsa än sin egen. Folsyran skulle kunna innebära en ökad framtida cancerrisk för dem även om risken i det individuella fallet är mycket liten, säger Göran Hallmans.
Margaretha Jägerstad, professor vid institutionen för livsmedelsvetenskap vid Sveriges lantbruksuniversitet, är också medlem i Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsa. Hon tycker att Göran Hallmans drar förhastade slutsatser.
– Det har precis börjat komma publikationer kring det här med cancerrisken. Hur Göran Hallmans kan landa så snabbt och okritiskt bara välja studier som stöder hans hypoteser är en gåta för mig, säger Margaretha Jägerstad.
Hon å sin sida är för obligatorisk berikning av livsmedel. Hon håller med Göran Hallmans om att folaternas roll icelldelning teoretiskt även skulle kunna gynna tillväxten av cancerceller, men folsyra är nödvändigt för den tillväxt av vävnad som äger rum under hela graviditeten.
– Det går åt mycket folsyra för en tillväxt av ett foster från noll till 3–4 kilo.
I Sverige föds varje år cirka 20 – 25 barn med neuralrörsdefekter, främst i form av ryggmärgsbråck. Då har ungefär fyra gånger så många graviditeter frivilligt avbrutits efter att foster med neuralrörsdefekter upptäckts via ultraljud. Hur många foster med neuralrörsdefekter som aborteras spontant i tidig graviditet är okänt. Enligt SBUs beräkningar skulle folsyraberikning av mjöl kunna minska incidensen till cirka 15–20 barn födda med neuralrörsdefekter per år.
Göran Hallmans säger att cancerfallen å andra sidan skulle kunna öka med hundratal om man tar hänsyn till effekten på hela befolkningen.
– Man måste börja räkna skallar. Men det är en skrämmande ekvation, och det är därför det behövs andra åtgärder än obligatorisk berikning!
