Många av de irakiska läkare som finns i Sverige vill hjälpa till med återuppbyggnaden av hemlandet, utbildningsinsatser och hjälp på plats. Därför bildade förra året läkare från Kurdiska läkarsällskapet i Sverige, KLS, och Irakiska medicinska föreningen en sjukvårdskommitté för att diskutera hur man skulle samordna ett sådant arbete med svenska myndigheter. Målet har varit att sjösätta en resolution, en överenskommelse, mellan myndigheter och aktörer så att det blir lättare att organisera medicinskt stöd till Irak.

Fredagen den 14 september anordnades ett seminarium med intresseföreningar och företrädare från Sida, Olof Palmes center, Röda Korset och Qandil för att diskutera en första skrivning till överenskommelse.
Länge såg det ut att vara en bred uppslutning bland de församlade. Men när Sida uppgav att de inte kunde nämna regionen Kurdistan i dokumentet, kom det starka reaktioner från bland annat KLS.

– Jag tror att det kan bli jättesvårt att enas nu. Vi fruktade att det skulle bli andra svaga punkter mellan föreningarna som samlats, men när det här läget uppstod står vi ännu längre från varandra, sa Nawzad Saleh, en av initiativtagarna till sjukvårdskommittén, kardiolog och medlem i KLS.
Sidas Iraksamordnare, Fredrik Westerholm, gav sin förklaring.
– Jag måste som företrädare för svensk myndighet säga norra Irak eller den kurdiska delen, men inte Kurdistan. De diplomatiska gällande reglerna är att tala om Irak som helhet, sa Westerholm och fortsatte:
– Det är ingen som förnekar vad den kurdiska befolkningen fått utstå.

Under dagen deltog även professor och kardiolog Lars Rydén, som fungerat som »rådgivare« i arbetet att ta fram en resolution. Med sig hade han erfarenheter av arbetet med The European Heart Health Charter.
– Jag är här för att visa vad som är gångbart. Om dokumentet inte är så detaljerat och innehåller politiskt känsliga frågor kan det godkännas av fler andra organisationer, sa Rydén.
Bland föreningarna som samlats fanns det upprörda läkare. En av dem var Karouk Said, ordförande i KLS.
– Vi hade bestämt oss för att lämna politiken åt sidan. Samtidigt vet vi att Kurdistan nyligen blev utan läkemedel i två veckor. Det är detta vi fruktar, sa han.

Inom en vecka ska sjukvårdskommittén tillsammans med den irakiske ambassadören på nytt träffa Sidas representanter för att diskutera skrivningen i resolutionen.


Den svenska biståndsorganisationen Qandil byggde 1998–2000 ett sjukhus med 100 bäddar i Halabja.



Brännskadade barn efter attacken i Kirkuk 2007.



Offer för kemiska bombningar av Halabja 1987.



Fem irakiska läkare från bland annat Irakiska medicinska föreningen och Kurdiska läkarsällskapet har tagit initiativ till en hälso- och sjukvårdskommitté som arbetar för en resolution. Fr v Mudhar Hasan, Mahdi Ashraf, Zaki Almudafar, Nawzad Saleh samt Botan Hawas. Foto: Mudhar Hasan



Fredrik Westerholm, Sidas Iraksamordnare