Initiativet kommer från ledningsgrupperna för respektive förvaltning och har sin utgångspunkt i ett planerat forskningsprojekt där samspelet mellan primärvård, närsjukvård och sjukhusbunden vård ska utvärderas.
Reaktionerna från personal och ansvariga sjukvårdspolitiker i Region Skåne är försiktigt positiva, men präglas också av ovisshet och oro.
– Vi tror på modellen med ett personalkooperativ, att vården blir bättre och effektivare om de som utför den också är de som ansvarar för den, säger Ewald Ornstein, chef för Hässleholms sjukhusorganisation och primärvård.
Förslagen befinner sig på idéstadiet. Hur den nya organisationen kommer att se ut har Ewald Ornstein i dagsläget inget svar på. Han har informerat personalen men vet ännu inte hur stort intresset är ute i organisationen.
– Av dem jag mött har många visat ett stort intresse och en nyfikenhet som sedan övergått i frågor om vad förslaget innebär för just deras del. Att det finns en viss oro ligger i sakens natur när så många ska vara delaktiga i en så omfattande process.
Fördelen med ett personalkooperativ är enligt Ewald Ornstein att personalen blir mer delaktig i verksamheten. Det ökade inflytandet leder till att personalen känner sig tryggare och presterar bättre, vilket i slutändan leder till en mer kostnadseffektiv vård.
– Ekonomin är en komponent i det hela. Erfarenheten från personalkooperativ är att det medför kortare beslutsvägar och frigör mer tid för patienterna, konstaterar Ewald Ornstein.
Ulla Feuk, ordförande för östra Skånes läkarförening, har erfarenhet av alternativa driftsformer från sjukhuset i Simrishamn och tycker spontant att idén om ett personalkooperativ låter spännande.
Fördelen, menar hon, är att kopplingen mellan patientverksamheten och personalens löner blir tydligare, vilket leder till ett större ansvarstagande. Än så länge finns dock en hel del frågetecken som måste rätas ut, menar hon.
– Vad kommer övergången att innebära rent juridiskt, vilka tidsramar gäller och hur ska ett eventuellt forskningsprojekt finansieras?
Samtidigt kommer förslaget i ett gynnsamt läge, menar hon.
– Vi är det enda distriktet i Skåne som redovisar svarta siffror, det normala annars är att det är verksamheter som går med förlust som läggs ut på entreprenad.
Ulla Feuk har inte hunnit diskutera förslaget med medlemmarna i läkarföreningen. Reaktionerna från de få kollegor hon stött på är blandade.
– Naturligtvis skapar det en viss oro, inte minst inom primärvården där arbetsbördan redan är tung. Vad som händer med anställningarna vid en omorganisation går inte att säga i nuläget, det enda vi vet är att plus och minus ska gå ihop och då måste man självklart se över verksamheten.
Den politiska ledningen i Region Skåne har ännu inte börjat arbeta med förslaget om ett personalkooperativ. I oktober kommer regionfullmäktige att ta ställning till en övergripande policy för verksamheten, först därefter är det aktuellt att diskutera enskilda initiativ.
Att den borgerliga majoriteten principiellt ställer sig positiva till alternativa driftsformer är dock ingen hemlighet. Henrik Hammar, moderat regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, hoppas i framtiden få se en mångfald av olika driftsformer inom den skånska vården. Personalkooperativ är en möjlighet bland många, och att det nu kommer förslag underifrån är bara positivt, menar han.
När förslaget om ett personalkooperativ i Hässleholm kan bli verklighet vill Henrik Hammar inte spekulera i. Initiativtagarnas ursprungliga ambition, att det skulle kunna sjösättas redan vid årsskiftet, ser han dock som orealistiskt.
– Av erfarenhet vet jag att den här typen av frågor tar längre tid än man tror.
Totalt berörs omkring 1600 anställda av förslaget.
