– Alla landsting ska känna solidariskt ansvar för läkarförsörjningen genom att varje landsting tar ansvar för sin verksamhet.
Det säger Håkan Petersson, personaldirektör i Kalmar läns landsting. Han har suttit med i en grupp av personaldirektörer inom landstingen som i åtta punkter sammanfattat vad som ska ligga till grund för arbetet med framtidens läkarförsörjning (se ruta på högra sidan). Dokumentet är sanktionerat av såväl landstingsdirektörer som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
Personaldirektörerna har gått igenom tillgången på läkare och funnit att man bör räkna med att utöka läkarkåren med 1 procent per år för att täcka befolkningens behov.

Redan i somras skrev SKL brev till regeringen och pekade på behovet av fler läkare; brevet var också ett resultatet av personaldirektörsgruppens arbete. Bland annat föreslogs att antalet platser på grundutbildningen skulle öka med 300 senast 2010. I förra veckan kom »svar« på brevet i form av att regeringen annonserade att läkarutbildningen ska utökas med 60 platser från nästa år (se artikel här intill).
– Om det är oss regeringen tagit intryck av, det vet jag inte, säger Håkan Petersson, och fortsätter:
– Landstingen har enligt Hälso- och sjukvårdslagen skyldighet att se till att det finns AT-platser åt alla medicine kandidater (se faktaruta ovan).
– Ett utökat antal studieplatser betyder att landstingen måste utöka antalet AT-platser. Den planeringen måste börja redan idag.

Håkan Petersson säger att bromsklossen är bristen på handledare, men att detta kan åtgärdas med aktiv handledarutbildning och en bra studierektorsorganisation, något som kräver resurser. Men han poängterar också att om man kan hantera AT- och ST-utbildningen är det en bra rekryteringsåtgärd.
När det gäller ST-block menar Håkan Petersson att man måste se vilka behov landstinget egentligen har framöver, utifrån både pensionsavgångar och nya behandlingsformer som kommer.
– Man måste fråga sig: vad ska den här doktorn egentligen jobba med framåt? Det stora problemet är att man oftast inte har den styrningen på landstingsnivå idag. I Kalmar har varje klinik det i sin budget. Är det rätt?
Trots utökad grundutbildning och ökad styrning av ST-block tror personaldirektörerna att det även fortsättningsvis kommer att behövas en viss utlandsrekrytering av specialister. I Kalmar har Håkan Petersson varit mycket aktiv i rekryteringen av läkare från framför allt Polen (se till exempel LT nr 42/2005). Det är bland annat därför man kunnat utöka sin läkarkår från 540 till 650 under 2000-talet.
– Personligen tror jag att det kommer att finnas behov en lång tid framöver, kanske tio år. Men det kommer att handla om hur landstingen kan styra sina ST-block.

Fakta. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763)

15 § I landstingen skall finnas möjligheter till anställning för läkares allmäntjänstgöring enligt 3 kap. lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område i sådan omfattning att alla läkare som avlagt läkarexamen och läkare med utländsk utbildning som föreskrivits allmäntjänstgöring ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation som läkare. Anställning för allmäntjänstgöring skall ske för viss tid.

Landstingens åtta punkter för läkarförsörjning


• Landstingen tar ett solidariskt nationellt ansvar för läkarförsörjningen.
• Framskrivningen av efterfrågan på läkare bör nationellt öka med ca 1 procent årligen.
• Landstingsledningarna ska upprätta en långsiktig plan för hur den framtida strukturen för specialister bör se ut i landstinget. Det är landstingsledningens prioriteringar som ska styra behovet av specialister och dimensioneringen av ST-anställningarna.
• Landstingen är de arbetsgivare som har huvudansvaret för AT- och ST-utbildningen i landet. För att nå balans mellan tillgång och efterfrågan måste hänsyn tas till hälso- och sjukvårdens och arbetsmarknadens totala behov av främst specialistläkare. ST-läkare ska utbildas med målet att varje landsting/sjukvårdsregion är självförsörjande.
• Antalet AT-anställningar ska utökas successivt från 2007. En gemensam plan för utökningen tas fram. Vid rekrytering av AT-läkare bör landstingets behov av framtida specialistläkare vägas in. Detta kan förtydligas i en långsiktig verksamhetsplan, alternativt genom särskilda t ex primärvårds-AT respektive psykiatri-AT.
• Landstingen verkar för att ha goda handledare med bra handledarutbildning för sitt uppdrag. Det utgör en av de främsta rekryteringsfrämjande åtgärderna.
• Viss aktiv utlandsrekrytering kommer under en tid framöver att fortsätta som komplettering till övriga åtgärder, dels för att bättre kunna bemanna prioriterade områden som primärvård och psykiatri, dels för att trygga bemanningen även av vissa andra medicinska specialiteter.
• Läkarförsörjningen till den psykiatriska vården kommer i särskild ordning att utredas och belysas djupare.

Håkan Petersson, personaldirektör i Kalmar läns landsting, menar att landstingen måste fånga sina presumtiva specialister redan på AT-nivå.