Danska Rigshospitalet i Köpenhamn har i ett pilotprojekt gett anhöriga möjlighet att på nära håll följa livräddande operationer. I ett fyra månader gammalt projekt har anhöriga fått erbjudande om att följa en traumaoperation av egen närstående på nära håll, och i ungefär hälften av fallen har de accepterat detta.
Både läkare och sjuksköterskor är försiktigt positiva till nyordningen men det förekommer också tveksamma synpunkter.

Bente Rask, anestesisjuksköterska vid anestesiologisk-intensivavdelning V vid Odense Universitetshospital, har i en studie undersökt personalens hållning i ämnet, »Anhörigas närvaro vid livräddande behandling«.
– Det positiva överväger, men det har även väckts frågor, som vem som ska ta hand om den anhörige, blir det en ytterligare en »patient« att ta hand om, är det en för omskakande upplevelse för den anhörige, blir personalen generad, finns det fysiskt utrymme, kan närvaron leda till fler klagomål och onödig inblandning, säger Bente Rask och fortsätter:
– De berättelser jag har fått från personalen visar att den tycker det är bättre för många traumapatienter, i synnerhet barn, när en anhörig är med i samband med operationen. Kommunikation och information blir bättre, dels om patienten och dels mellan patient och personal, när det finns någon i närheten som känner patienten, menar Bente Rask.
Det finns idag inga vetenskapliga belägg för betydelsen av en anhörigs närvaro vid traumaoperation.
Var ska gränsen dras?
– När det handlar om ingrepp som kan vara omskakande, som till exempel akut amputation, säger Bente Rask.

Praktiskt bör en medarbetare före och under operationen finnas vid den anhöriges sida för att förklara och svara på frågor kring tillvägagångssätt.
För en anhörig kan det underlätta en eventuell efterföljande sorgprocess om denne med egna ögon konstaterat och insett att sjukhuspersonalen ansträngt sig optimalt för att rädda ett liv.

Rigshospitalet ska senare i år utvärdera sitt pilotprojekt.
Initiativet backas upp av den danska Lægeforeningen.
– Det kan vara fördelar för anhöriga att på nära håll uppleva att det verkligen görs en insats för svårt skadade. Men närvaron måste vara frivillig och information om operationen måste ges till den anhörige. Dessutom bör det vara möjligt för sjukvårdspersonalen att i vissa situationer avgöra om en anhörig inte ska närvara, menar Hans Buhl, ordförande i Lægeforeningens etiska råd.

Eva Nilsson Bågenholm, ordförande i Sveriges läkarförbund, tycker att projektet verkar intressant, inte minst mot bakgrund av att sjukvården går mot ökad öppenhet.
– Ett sådant initiativ måste noga utredas och utvärderas. Det kan vara väldigt svårt för en anhörig att uppleva en operation. Går det att hitta en passande väg för att hantera situationen kan det leda till att det blir bättre både för personal och anhöriga. Men vi måste gå försiktigt tillväga och säkerställa att det finns intresse från sjukhusens sida och att alla medverkande är noga förberedda för de anhörigas medverkan vid en svår operation, säger Eva Nilsson Bågenholm.


I Danmark prövar man i ett pilotprojekt möjligheten för anhöriga att närvara vid operationer. (Bilden är en arkivbild.) Foto: Urban Orzolek



Bente Rask