Vad är nyttan med att vaccinera
äldre mot influensa?

Influensasäsongen närmar sig. Smittskyddsinstitutet, SMI, varnar för att smittan kan bli värre än vanligt. Samtidigt är frågan om vaccinets effektivitet åter aktuell.
Frågan är inte oviktig. Varje år uppskattas mellan 100 och 4 000 personer i Sverige dö till följd av influensa. För att bland annat skydda sig mot den risken blev drygt hälften av alla över 65 år i Sverige vaccinerade förra året.
Till vilken nytta?
Enligt en uppmärksammad översiktsartikel i Lancet Infectious Diseases nyligen är det vetenskapliga underlaget skralt (se www.thelancet.com ). Placebo-kontrollerade, randomiserade studier på den här åldersgruppen ger inga konklusiva resultat, skriver författarna. Och trots att antalet vaccinerade i USA har ökat från 15 till 65 procent sedan 1980, har mortalitetsstudier inte kunnat bekräfta att den influensarelaterade dödligheten har sjunkit. Tvärtom har den ökat.
Författarna menar vidare att kohortstudier kraftigt överdriver vaccinets fördelar. Det kan orimligen minska risken bland äldre att dö med 50 procent – en siffra som angivits i två översiktsstudier – eftersom den influensarelaterade dödligheten i USA som mest beräknas till 10 procent.
Författarna pekar på olika felkällor. De som låter sig vaccineras kan vara friskare än övriga. Och utfallen i studierna kan, om de är korta, ha påverkats av matchningen mellan antigen i vaccinet och säsongens virustyp. Vissa år är matchningen bättre än andra.
Den mest etiska lösningen på osäkerheten om vaccinets effekt är att genomföra en ny, stor randomiserad studie på äldre, hävdar Tom Jefferson och Carlo Di Pietrantonj i en kommentar till studien i Lancet. Båda är knutna till Cochrane Vaccines Field.
– Förslaget är helt oacceptabelt, säger Annika Linde, statsepidemiolog på SMI.
– Det är visserligen riktigt att skyddet mot överdödligheten har överdrivits tidigare. Men andra studier, bland annat en i Stockholm av Åke Örtqvist tidigare i år, har tagit hänsyn till de skevheter som Lancetstudien lyfter fram. Resultaten i Stockholm visar en minskad dödlighet med mellan 1 och 20 procent tre olika säsonger. Översatt till hela Sverige innebär det att influensavaccineringen av äldre skulle kunna rädda livet på omkring 2 000 personer en medelsvår influensasäsong. Med sådana siffror i bagaget kan man inte göra randomiserade studier som leker med människors liv.
Lindes hållning får stöd av en studie som presenterades i New England Journal of Medicine på torsdagen (se www.nejm.org). Författarna har samlat data från 18 kohortstudier av äldre personer anslutna till en försäkringsmedicinsk organisation (HMO) i USA. Observationerna omfattar 10 säsonger under 1990-talet – eller nästan 714 000 personsäsonger. Vaccinationsfrekvensen var överlag 58 procent.
Vaccination var associerat med 27 procents riskreduktion för sjukhusvård på grund av pneumoni eller influensa. Risken att dö minskade med 48 procent. Båda resultaten är signifikanta.
Studien ger ytterligare stöd för nuvarande rekommendationer, påpekar John Treanor i en kommentar till studien. Inte minst därför att den, till skillnad från en del andra undersökningar, löper över tio år och täcker flera geografiska områden.
– I den här studien har man jämfört personer som är anknutna till en HMO, alltså en relativt homogen grupp. Då får man fram en mer reell vaccinationseffekt än om man tittar på hela populationen, säger Annika Linde.
I dagsläget är det svårt att säga precis hur stora fördelarna är att influensavaccinera äldre personer, anser hon. Men ett vaccinregister som är under uppbyggnad i Sverige hoppas hon ska ge ett svar.
– Visar det sig att det inte har någon effekt får vi ändra rekommendationerna, men idag finns det inga skäl att göra det. Det vore att välja det osäkra framför det säkra, att riskera människors liv. Dessutom är vaccinet relativt billigt och ger få biverkningar.