Hanna Åmark gick termin 11 på läkarutbildningen och skulle göra projektarbete.
– Jag hade jobbat på förlossningen och tyckte att det var en spännande diskussion om kejsarsnitt i media, säger hon.
Hon ville veta mer och sökte upp Elsa Lena Ryding, överläkare vid kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Tillsammans lade de upp en kvalitativ studie. Studien publicerades i Läkartidningen och artikeln har nu utsetts till årets bästa i kategorin för unga skribenter.
Hanna Åmark intervjuade 10 gravida kvinnor som fått tid för kejsarsnitt på »humanitär indikation«, det vill säga på kvinnans egen begäran. Svår förlossningsrädsla, ofta sedan många år, var det dominerande skälet för att de ville ha kejsarsnitt.
– De jag intervjuade var väldigt, väldigt rädda, säger Hanna Åmark.
Det visade sig också att de intervjuade hade uppfattat att många människor tyckte det var fel av dem att önska kejsarsnitt. Kvinnorna upplevde mer eller mindre känslor av skam och skuld.
Har du lärt något av studien?
– Framför allt har jag fått ansikten på de här personerna, och jag förstår att frågan är mycket komplex, säger Hanna Åmark. Vi behandlar ju ångest i andra situationer. Det känns naturligt att vi ska göra det här också.
Hanna Åmark tycker dessutom att det var roligt att se hur det är att forska.
– Jag vill gärna forska mer så småningom, säger hon.
Men närmast ska hon bli klar med sin AT på Centrallasarettet i Västerås och sedan vikariera på gynekologen.
Ellika Andolf, överläkare vid kvinnokliniken, Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska institutet, skrev årets bästa medicinska kommentar. Hon menar att minsta möjliga risk vid förlossning är det viktigaste, inte kejsarsnittsfrekvensen. Precis som Hanna Åmark och Elsa Lena Ryding tycker hon att en kvinna som önskar kejsarsnitt ska respekteras och att det är viktigt att förbättra vården vid vaginal förlossning.
Ellika Andolfs artikel är årets mest nedladdade på Läkartidningens webbplats.
Varför då, tror du?
– Jag är faktiskt förvånad över det. Men förlossningar engagerar många. Många har ju varit med om det på ett eller annat sätt.
Ellika Andolf påpekar också att ämnet tangerar humaniora. Det finns mycket känslor kring att inte vilja gå igenom en vanlig förlossning.
– Man tycker kvinnan smiter. Deras mammor kanske tycker: ska hon inte föda på normalt sätt?
Framställs kvinnor som vill ha kejsarsnitt som ett lyxproblem?
– Ja, så har det framställts ibland. Men det är inte sant. Det är ingen priviligierad grupp. Ofta handlar det till exempel om ensamstående kvinnor.
Brister respekten för de här kvinnorna i dag?
– Åtminstone har det brustit i respekt. Tidigare berättade kvinnorna ofta att de blivit utskällda av doktorn för att de inte ville föda vaginalt, säger Ellika Andolf. Men det har blivit bättre.
Ellika Andolf säger alltid till de kvinnor som begär kejsarsnitt, att det här är ingen medicinsk indikation.
– Men är man väldigt rädd blir det nästan en psykiatrisk indikation, inte en humanitär indikation, säger hon. Frågan är: Hur rädd ska man vara för att det ska bli en medicinsk indikation?
