Bland motionärerna fanns MSF (Medicine studerandes förbund), som genom Jessica Svefors uttryckte mycket stor oro för den sjunkande kvaliteten i läkarutbildningen.
Bakgrunden är att regeringen i höstens budgetproposition föreslår en utökning av läkarprogrammet med början 2008; allt som allt rör det sig om 660 helårsplatser på en femårsperiod. (I fjol legitimerades 842 läkare med svensk utbildning och 1 115 med utländsk utbildning; red anm).
MSF framhöll, bland annat med hänvisning till fjolårets handledningsenkät, att utökningarna av läkarprogrammet genom åren har medfört att läkarstudenter tar examen med sämre kliniska färdigheter än för bara några år sedan.
MSF föreslog att Läkarförbundet tydligt skulle ta avstånd från ytterligare utökningar av läkarutbildningen.
Precis den inställningen har Läkarförbundet tidigare förfäktat.

Men i våras sa Läkarförbundet ja till en viss utökning av antalet utbildningsplatser. Anledningen var att det inom vissa specialiteter och i vissa delar av landet finns en stor läkarbrist och att Sverige inte får dränera fattigare länder på deras läkare.
Centralstyrelsen (CS) påpekade också att hela förbundet måste fortsätta att arbeta för en läkarutbildning med minst lika hög kvalitet som dagens.
CS ville i det läget föreslå fullmäktige att avslå motionen från MSF.
Efter en dryg timmes diskussion i utskottet, där alla var rörande eniga om att kvalitetskraven i läkarutbildningen måste uppfyllas, ändrade MSF sin skrivning och föreslog att det vid utökning av läkarutbildningen ska finnas nödvändiga resurser.
CS-ledamöterna sa »det har vi inga problem med«. Resultatet blev att utskottet, CS och motionären föreslog fullmäktige i plenum att besluta just det. Vilket också blev fallet utan några som helst diskussioner.
Och så såg mycket av det smidiga arbetet i utskottet, med Johan Ljungberg som ordförande, ut. Från början möttes motionärerna av CS förslag att avslå motionen eller att anse den besvarad av den skrivning CS valt.
Men i alla fall utom ett ändrade CS inställning och sa ja till motionerna efter modifieringar i dessa.
En som bidrog till detta var Läkarförbundets tidigare ordförande, i dag en av förbundets revisorer, Bernhard Grewin. Denne »gamle räv«, som kan det förbundspolitiska spelet inifrån bättre än de flesta, presenterade formuleringar som motionärerna köpte som sina egna, som accepterades av CS, och som blev utskottets förslag till fullmäktige i plenum, där de gick igenom utan diskussioner.

Utskottsbehandlingen av sju motioner och synpunkter på en mindre del av verksamhetsplanen tog en bra bit över 4 timmar. I plenum tog det bara 17 minuter att få allt klubbat.
I ett fall sa CS ja till motionen redan från start. Det gällde ett förslag som Sylfs, Sveriges yngre läkares förening, Maria Joelsson drog om rätt dimensionering av AT och ST.
Bakgrunden är att det ligger ett förslag i budgeten om att öka antalet studieplatser på läkarprogrammet med 60 per år redan från 2008. Till det kommer att cirka 1 000 svenskar studerar vid läkarprogram utomlands. De flesta beräknas komma hem efter studierna.
Redan i dag, menar Sylf, finns en brist på AT- och ST-läkartjänster i vissa delar av landet samtidigt som flera faktorer, bland annat stora pensionsavgångar, kommer att öka efterfrågan på nya specialister.
Sammantaget kommer därför behovet av AT- och ST-tjänster att öka.
För att få veta hur många tjänster som behöver inrättas måste man veta hur många som finns nu. Men det finns ingen statistik över antalet AT- och ST-tjänster, eller hur de är fördelade geografiskt eller inom vilka specialiteter ST-tjänsterna finns.
För att få veta hur många AT-tjänster det finns måste man räkna antalet utannonserade tjänster i Läkartidningen.
Sylf yrkade att Läkarförbundet verkar för att ta fram statistik över antalet AT-tjänster och deras geografiska fördelning samt statistik över antalet ST-tjänster.
Sylf yrkade också att Läkarförbundet arbetar för rätt dimensionering av AT- och ST-tjänster.
Förslaget bifölls naturligtvis av fullmäktige.

Väldigt tydligt visade utskottsbehandlingen att motionärer gör klokt i att inte i sina förslag lägga in tidsaspekter som kräver en snabb hantering från Läkarförbundets sida.
Ett slående exempel: I en motion om arbetsgivarens ansvar för läkares fortbildning ville motionären att »Läkarförbundet snarast fullföljer det fjärde steget i fortbildningsprogrammet från år 2000 och tar initiativ till att en systematisk granskning, modell SPUR, av läkarfortbildningens struktur och process genomförs på kliniker och vårdcentraler.«
CS ville först att fullmäktige skulle besluta att motionen skulle anses besvarad med CS svar. Men sedan man i utskottet bestämt sig för att ta bort ordet »snarast« så sa CS ja.
I ett annat fall ville motionären att »CS får i uppdrag att se över och förnya fortbildningsprogrammet och att det presenteras vid fullmäktige 2008.«
CS började med samma inställning som i förra exemplet. Men sedan utskottet beslutat ta bort tidsaspekten, dvs orden »och att det presenteras vid fullmäktige 2008«, sa CS ja.

En motion från Sjukhusläkarföreningen och Stockholms läkarförening handlade om finansiering av läkares forskning. Även här ändrade sig CS efter utskottsbehandling, dock först inför fullmäktige i plenum. Fullmäktige beslutade att »Läkarförbundet tar fram ett program med konkreta förslag för hur läkares forskning skall finansieras« och att »i detta programarbete särskilt beakta läkares forsknings relevanta del av ALF-anslagen«.
Staten satsar via ALF-systemet (Avtal om läkarutbildning och forskning) medel för det intrång forskning och undervisning gör vid undervisningssjukhus.


För att få reda på hur många AT-tjänster som finns måste man räkna antalet utannonserade tjänster i Läkartidningen, påpekade Maria Joelsson från Sylf kritiskt.