Det har gått ett och ett halvt år sedan förra fullmäktigemötet. Då beslutades det att mötena ska hållas på hösten i stället för på våren, så att delföreningarna skulle hinna med sina årsmöten innan motionstiden gick ut.
Ett vanligt år brukar det komma in omkring 15 motioner. Förra årets 23 motioner sades vara ovanligt många, men det är bara lite drygt hälften så många som årets.

Flitigaste motionärer är Stockholms läkarförening och Sjukhusläkarföreningen. Sammanlagt står de bakom 24 motioner. Stockholms läkarförening har skrivit på 11 av Sjukhusläkarföreningens 12 motioner. Sjukhusläkarföreningen har skrivit på 2 av Stockholms 12 motioner.
Tack vare att fullmäktige i år ligger på hösten har Sjukhusläkarföreningen hunnit förankra motionerna i sitt eget fullmäktige. Det och en större ambitionsnivå har lett till många motioner, enligt Sjukhusläkarföreningens ordförande Marie Wedin.
– Vi lagt mycket kraft i att hitta nya och gamla ämnen, säger hon.
Vårdplatsfrågan till exempel är gammal, men en av Sjukhusläkarföreningens viktigaste frågor. Föreningen är missnöjd med att inte tillräckligt gjorts på förbundsnivå. Andra frågor vill föreningen »föra upp på förbundshimlen«, till exempel yttrandefriheten, se LT nr 45, motionen om Läkartidningens roll vid medlemsrekrytering och motionen om revision av God sed, det vill säga förbundets regler för marknadsföring av läkarverksamhet.
– Forskningsmotionerna ligger i linje med det vi brukar motionera om. Nu vill vi gå vidare med den känsliga frågan om hur ALF-medlen ska fördelas.
Den fråga som blir svårast att få igenom tror hon är den om att avvisa Ansvarskommitténs förslag om regioner med totalansvar för sjukvården.
– De som inte bor i storregioner förstår nog inte vad vi menar.

Att många motioner är gemensamma med Stockholms läkarförening beror enligt Marie Wedin bland annat på att de två föreningarna kommer bra överens och har ett bra samarbete och att en ledamot, Mikael Rolfs, sitter i båda föreningarnas styrelser.
Thomas Flodin, ordförande i Stockholms läkarförening:
– Vi hade möjlighet att titta på Sjukhusläkarföreningens motioner när vi skrev våra egna på vårt internat och vi diskuterade om vi kunde ställa oss bakom dem, och vår styrelse tyckte det i fråga om nästan alla. Det är ett sätt att öka tyngden i en motion att fler skriver under den, säger Flodin.
Stockholms läkarförening står som avsändare på totalt 23 motioner.
Är ni i Stockholms läkarförening särskilt missnöjda med förbundets politik?
– Nej, jag betraktar inte motioner som uttryck för missnöje utan som uttryck för facklig aktivitet och ett intresse för omvärlden. Ett antal av våra motioner har samband med stora strukturförändringar i sjukvården, bland annat det man kallar mångfald, säger Thomas Flodin.
Vilka av era egna motioner är viktigast?
– Vi tycker alla är viktiga. De speglar diskussioner i styrelsen under det gångna året.


Marie Wedin



Thomas Flodin