Ledarskaps-ST är en fråga som har funnits på Sylfs (Sveriges yngre läkares förening) agenda. Föreningen har utvecklat en modell, snarlik forskar-ST-tjänster, där ST-läkaren gör en specialiseringsutbildning, som följer Socialstyrelsens riktlinjer, men förlänger utbildningen med 1–1,5 år för att få teoretiska och praktiska kunskaper i ledarskap. Sylf har tillsammans med S:t Görans sjukhus arbetat fram ett program för de fyra till åtta tjänster som skapas hösten 2008.
– Läkarna får tidigt praktisk träning i att leda och genomföra projekt på kliniken. En viktig poäng är att läkarna genom hands-on får utvecklas i ledningsuppgifter, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Sylf.
Intresset för ledarskaps-ST är stort. I Sylfs AT-rankning förra året svarade över hälften av de tillfrågade att de hade stort eller mycket stort intresse att söka sådana tjänster.
Heidi Stensmyren saknar en naturlig karriärtrappa för läkare i sjukvården, så att man i organisationen genom olika steg kan växa till en bra ledare.
– Inom det privata näringslivet är chefskarriär självklart. Vi hänger inte med alls. Jämför till exempel med sjuksköterskeyrket där det finns en tydligare linjeorganisation med olika chefstjänster. I dag går många läkare från att ha varit heltidskliniker i tiotals år till att bli verksamhetschefer, och många är inte förberedda på vad detta innebär, säger Stensmyren.
Läkare måste enligt henne bli bättre på att skaffa sig formella ledarmeriter. Ofta styr kliniska meriter inför ett chefskap, menar Stensmyren, som inte tycker att överläkartjänst i tio år är någon självklar kvalificerande merit.
– Läkarkårens tendens att anse den bästa klinikern till bästa chefskandidat är ett stort missförstånd.
Trenden visar också enligt henne att allt färre läkare sitter på chefsstolar: bara 50 procent av verksamhetscheferna på sjukhus är läkare.
På S:t Görans sjukhus sjösätts snart en utbildningsmodell med fyra moduler där management, verksamhetsutveckling, omvärld och organisation ingår. För varje del finns teoretiska delar som varvas med föreläsningar och verkliga »cases«, ledningsuppgifter, allt ifrån kvalitetsmätningar till medarbetarproblem, som läkaren ska lösa.
Hans Winberg, ansvarig för utbildningsprogram inom hälsosektorn på IFL, Handelshögskolan i Stockholm, välkomnar ledarträning för läkare.
Läkarkollektivet måste enligt hans mening engagera sig mycket djupare i vad ledarskap egentligen är. Han hör ofta läkare tala om »min personal och mina kollegor« när man talar om sin medarbetargrupp.
– Man skiljer på läkare och andra yrkesgrupper, ett inte helt fruktbart sätt sett ur chefssynpunkt, säger Winberg.
Läkare behöver även kunskaper i organisationsutveckling och processtyrning.
– Om du har en tioårig naturvetenskaplig utbildning är det ganska självklart att du inte har dessa andra kunskaper – du måste tillföra dem.
Barbro Dahlbom Hall, ledarskapskonsult och författare, talar i sina böcker »Lära läkare leda« och »Lära läkare förändra« om att läkare behöver utveckla sin egen personlighet.
– Läkare har ofta svårt att ta ledarskap av andra. De kan vara otroligt duktiga i sak, men blir osäkra personligheter när de ska ledas av andra. De behöver lära sig mer om sig själva, säger Dahlbom-Hall, som mött unga »broilers« i läkarkåren med fel inställning.
– Bli en ledare som är väl värd att följas.
»Läkarkårens tendens att anse den bästa klinikern till bästa chefskandidat är ett stort missförstånd«, säger Heidi Stensmyren, ordförande för Sylf.
