Sven Lethvall, läkare vid Universitetssjukhuset i Malmö, UMAS, har arbetat med adaptiv processtriage, översatt till Adapt-modellen, på flera svenska sjukhus. Idén bygger på ett tvåfiligt system där köerna inte tar resurser från varandra och skapar »intäkter«.
– Adapt skapar två tydliga vägar. En hemgångsfil och fast track för s k hemgångspatienter som bara behöver enklare handläggning innan de kan gå hem igen. Den andra in-filen är för akut sjuka eller avdelningsbehandling som ska läggas in, sa Lethvall, som deltog i symposiet Logistik i sjukvården på torsdagen.

Karolinska Universitetssjukhuset Solna har arbetat enligt modellen sedan april 2006, men har hittills inte kunnat påvisa tidsvinster. Varför? »Mycket pyssel för att få saker och ting på plats«, förklarade Sven Lethvall, som ändå märker förbättringar.
– Det har höjt kvaliteten och säkerheten. Vi kommer säkert snart också se bättre effektivitet, sa han.
Att köer uppstår på akuten beror ofta på för liten personalkapacitet i förhållande till efterfrågan. Sätt in extra läkare och undersköterskor som enbart arbetar med de enklare hemgångspatienterna, är Sven Lethvalls råd. I dag ser han problem på akuterna med överproduktion av provtagningar, »enorma mängder icke-värdeskapande väntetider« för patienter och onödiga transporter. Han vill se fler snabba, tidiga beslut och reducera antalet »steg«.
– Man kan t ex skriva remiss på CT direkt när patienten kommer – för att få bort flera timmars väntan – och sedan låta patienten träffa läkaren igen.

Nya sätt att fördela personalresurser kan även optimera operationsavdelningen. Lena Nilsson, anestesiolog på Universitetssjukhuset i Linköping, berättade om arbetssätt på urologkliniken som ökat den tillgängliga operationstiden med 25 procent och skapat utrymme för tio procent fler opererade patienter. Tidsregistrering gjordes för varje delmoment före och efter operation för att kunna förbättra vårdprocessen. Resultatet blev att personalen jobbar mer förberedande och omlott i dag.
– Vi börjar ofta dagen med ett kort ingrepp kl 7.45, helst i narkos, eftersom vi vet att narkosläkaren kan vara en propp på morgonen. Nästa patient är startklar redan från kl 8.00 för att göra nästa operation mer effektiv och utnyttja salen bättre. Före projektet ringde vi efter patient nummer två först när första operationen var färdig, sa Lena Nilsson.



Bättre planering kan ge 10 procent fler opererade patienter.