I dag finns 25 läkemedel med terapeutiska antikroppar mot cancer och autoimmuna sjukdomar. Men flera hundra är under utveckling, bland annat mot alzheimer och infektioner, berättade Hakon Leffler, professor i klinisk immunologi, Lund.
– Den basala forskningen har gett en uppsjö av molekyler att göra antikroppar mot.
»En liten revolution«, menade han, som innebär utmaningar. Indikationsglidningar blir viktiga att följa upp. Läkemedlen är väldigt dyra. De kan också ge oväntade reaktioner, som den som drabbade sex patienter i London 2006.
Jan Wahlström, professor i klinisk genetik, Göteborg, talade om kromosomanalyser som i framtiden kommer att användas allt mer kliniskt. Han hänvisade också till Ulf Kristoffersson, chef för genetiska kliniken, Lund, som på onsdagens allmänna möte frågade: Hur förhåller vi oss till gennyheter? Och hur anpassar sig sjukvården?
Det finns redan sajter som erbjuder genetiska test av benägenhet att drabbas av olika sjukdomar. Det väcker frågor som: Hur är det att bära på anlag? Ska jag undersöka? Berätta? Men hur skapas resurser för vård och genetisk vägledning? Läkare och sjuksköterskor är dåligt utbildade i klinisk genetik och specialisterna få, enligt Kristoffersson.
Två tredjedelar av de sjukdomar vi drabbas av har ärftliga faktorer och 5 procent av dem som drabbas av folksjukdom gör det på grund av ärftlig faktor.
– Jag vill hävda att ärftliga sjukdomar är ett folkhälsoproblem som vi inte hanterar på det viset, sa Kristoffersson.
I framtiden kan vi ha vårt eget genom på ett chip i plånboken, påstod han och tillade: Men vad ska undersökas och varför, vad är friskt, vad är avvikande och vem bestämmer?
Botande behandling mot alzheimer bör komma snart, spådde Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik, Stockholm. Modernare diagnostikmetoder finns redan, men problemet är att de inte är implementerade i rutinsjukvården, sa han.
Peter Aspelin, professor i diagnostisk radiologi, talade om den nya bild- och funktionsmedicinen och tredimensionella röntgenbilder som kan ersätta bland annat traditionell koronarkärlsradiografi.
– Utan att gå in i patienten kan man resa omkring i patienten.
Molekylär diagnostik kan kombineras med avbildning och till exempel en tumörs genomuttryck kan visa sig på bilden.
– Imaging går från organ- till cell- till genomnivå. Men hur säkra är testerna och hur ändrar det behandling och outcome för patienterna?
– Vansinnigt spännande, men billigt blir det väl inte, kommenterade moderatorn Måns Rosén, SBU, och uttryckte oro för prioriteringsfrågorna.
Utvecklingen ställer krav på etiska diskussioner, sjukvårdsorganisation och prövning av kostnad/nytta vid införande av ny teknik, var andra synpunkter.
