Uppgifterna kommer att återföras till landstingen och verksamhetscheferna från Försäkringskassan, berättade Sveriges Kommuner och Landstings Anna Östbom på symposiet om de nya sjukskrivningsriktlinjerna.
– Hur ser du på att förskrivarkoden används i ett annat sammanhang? frågade moderatorn Eva Nilsson Bågenholm.
– Det är Socialstyrelsen som tagit beslutet och landstingen som ska använda den, inte Försäkringskassan, sa Anna Östbom.
– Tanken är inte att Socialstyrelsen ska använda uppgifterna utan att de används lokalt för att följa upp praxis, sa Socialstyrelsens Jan Larsson.
Enligt Jan Larsson är läkarnas största farhåga vad som ska hända till våren när Försäkringskassan börjar tillämpa beslutsstödet. Rädlsan finns att det kan bli en fyrkantig hantering.
– Det är vår absoluta ambition att det inte ska bli på det viset, sa Jan Weibring, Försäkringskassan.
Nylegitimerade läkaren Pelle Söderström, Gamleby vårdcentral, deltog i somras i en pilotstudie av beslutsstödet och berättade hur han hade hanterat en patient med epikondylit.
– Tack vare beslutsstödet remitterade jag redan från början till arbetsterapeut, uppmanade henne att träna hemma och gav en rimlig prognos. Utan stödet hade jag nog bara sjukskrivit, sa han.
Som ung läkare tyckte han att stödet var en väldig fördel, men påpekade att det inte var till hjälp i svåra situationer när annat kommer in som inte ska vara grund för sjukskrivning, till exempel sociala förhållanden.
En distriktsläkare i publiken påpekade att kvinnan med enbart epikondylit inte är något problem. Svårare blir det däremot om hon också har alkoholproblem och en sociopatisk chef.
– Man får inte blunda för den aspekten, annars blir beslutsstödet en akutläkarbok för unga läkare, sa han.
