Inför att den morddömde läkarstudenten skulle ut på praktik bad Karolinska institutet Verket för högskoleservice, VHS, kontrollera den morddömdes gymnasiebetyg.
Anledningen var att namnfrågan kom upp vid diskussioner med andra myndigheter, berättar Harriet Wallberg-Henriksson, rektor för Karolinska institutet. På det betyg mannen sökt in på fanns hans nya namn, men betyget är daterat 1995, före namnbytet.
Harriet Wallberg-Henriksson menar att hela ärendet har ställt två frågor på sin spets: frågan om en morddömd person ska få utbilda sig till läkare och frågan om rutiner vid antagningen.
– Det är framför allt i det kliniska perspektivet som väldigt svåra frågor uppstår, när läkarstuderande går ut och möter patienter, säger Harriet Wallberg-Henriksson. Rättsläget är osäkert vad gäller den kliniska praktiken.
En fråga som Karolinska institutet kommer att få brottas med internt är att den morddömde mannen antogs till läkarlinjen genom intervjuer. Harriet Wallberg-Henriksson säger att man nu ska se över rutinerna för det förfarandet.
– Han bedömdes vid två intervjuer som lämplig för utbildningen, men han berättade naturligtvis inte då om sin bakgrund. Vi ska nu se över riktlinjerna för antagningsförfarandet. Vi ska göra en översyn av den intervjubaserade antagningen. På vilket sätt de genomförs, om de ska finnas kvar och i så fall vilka förbättringar som kan göras.
