Sex av de tio sämst rankade klinikerna hör till Karolinska Universitetssjukhuset. Sjukhuset får särskilt låga betyg när det gäller stämningen på arbetsplatsen, hur läkarnas kompetens tas tillvara och utvecklas, det egna inflytandet över arbetet, närmaste chefens inflytande över beslut högre upp i organisationen samt i vilken mån läkaren känner sig utmattad när han eller hon kommer hem från arbetet.
– Det jag hör från många är att man inte har något inflytande och det fattas en massa konstiga beslut som man inte förstår. Man behandlar inte läkare som resurser utan försöker kontrollera dem i stället för att få dem att växa, säger Nils Joneborg, ordförande i Sjukhusläkarföreningen Stockholm, apropå resultaten för Karolinska Universitetssjukhuset.
Tillsammans med Sylf Stockholm har föreningen rankat arbetsmiljön på alla kliniker i Stockholm. De är trötta på att inget görs åt läkarnas arbetsmiljö. Många arbetsmiljöenkäter har gjorts av arbetsgivaren till exempel på Karolinska »med usla resultat«, men det händer ingenting, anser de. Med rankningen hoppas de föra upp frågan på agendan.
– Det är inte kul att ligga längst ner. Vi väntar oss att de som ligger längst ner gör något.
Rankningen omfattar inte alla läkare i Stockholm. Den webbaserade enkäten gick till medlemmarna i Sjukhusläkarföreningen och Sylf. Inom primärvården är alltså endast utbildningsläkarna med, medan allmänläkarna tillhör Distriktsläkarföreningen. Dessutom är de privatanställda sjukhusläkarna och deras kliniker uteslutna ur resultatet, på grund av problem med e-postadresser på sjukhusen S:t Göran och Ersta.
3 100 läkare (57 procent) svarade.
Med hjälp av svaren har drygt hundra kliniker sedan rankats utifrån ett nöjdhets- och motivationsindex, European Employee Index (EEI), i samarbete med professorn i statistik Anders Westlund vid Handelshögskolan i Stockholm och företaget CFI Group.
EEI baseras på olika aspekter som betygsatts från 1 till 10 och som sedan översatts på en hundragradig skala. Bästa kliniken, Norrtälje sjukhus specialistläkarmottagning, får ett EEI på 83 medan den sämsta, Fysiologen på Södersjukhuset, får 41. Snittet landar på 61.
– Allt under 60 är bekymmersamt och kräver någon form av insats. Normalt värde i andra branscher är 65, säger Anders Westlund.
Liknande undersökningar i sjukvården i Danmark och Norge har gett EEI på 71 respektive 69, men då ingår även andra yrkesgrupper än läkarna.
Resultatet för Stockholm visar också en viss samvariation mellan EEI och läkarnas upplevelse av bland annat vårdkvalitet och klinikens förmåga att rekrytera och behålla kompetenta läkare. Nils Joneborg hänvisar också till forskning som tyder på liknande samband. [1].
– Det verkar finnas en samvariation. Ledarskap påverkar arbetsmiljön och det påverkar vårdkvaliteten, säger Joneborg.
Därför kan rankningen också bli ett verktyg för medborgarna när de ska välja vård, åtminstone i de fall det går att välja, menar han, och tar kvinnoklinikerna som exempel, (se artikel här intill).
– Som patient skulle jag hellre gå till en klinik som ligger högt än en som ligger lågt.
På så vis kan en bred spridning av rankningen bidra till en bättre arbetsmiljö och vårdkvalitet, hoppas de.
[1] Losada, Heaphy. The Role of Positivity and Connectivity in the Performance of Business Teams. American Behavioral Scientist 2004; 47: 740
Läs de andra artiklarna om arbetsmiljörankningen i detta nummer
Karolinskas kvinnoklinik ger ledningen bottenbetyg
Lennart Nordström: »Jag ska fungera som personalens utrikesminister«
Anne Engqvist: »Norrtälje – litet och sammansvetsat«
Agneta Jöhnk, personaldirektör, KUS: »Vi behöver ta tag i de här frågorna«
