Det råder lugnet efter stormen vid förlossningsavdelningen Kvinnokliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Överläkaren Ylva Vladic Stjernholm, som också är klinikombud och divisionsombud i Medicin Kirurgi 2, kan sitta ner en halvtimme för att ge sin bild av arbetsmiljön vid en av Sveriges största kvinnokliniker, med totalt ett 120-tal läkare verksamma vid två sjukhus.
Kvinnokliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset hamnar näst sist i Sjukhusläkarföreningens och SYLFs undersökning »Läkares arbetsmiljö i SLL – Ledarskap, arbetsmiljö och vårdkvalitet«. Ylva Vladic Stjernholm är inte förvånad. Senast under morgonen diskuterade man vid ett läkarmöte den alldeles för stora kliniken och de politiska lappkasten. Sedan 1 januari 2004 är kvinnoklinikerna vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Solna sammanslagna. Medarbetarna vid denna stora klinik ger i enkäten extremt låga betyg för ledningen och efterlyser bland annat en närvarande verksamhetschef.

– Det är de yngre kollegorna som drabbas värst av den tunga kliniska bördan i kombination med att de inte upplever sig sedda, säger Ylva Vladic Stjernholm.
Enkäten visar dock att läkarnas engagemang för arbetet, men också deras missnöje med arbetssituationen, ökar med stigande kompetensgrad. Ju högre befattning, desto sämre uppfattas effektiviteten vid arbetsplatsen och tillgången till resurser. Förtroende för den närmaste chefen och för organisationsledningen är lägre och hälsan sämre.

– Med ökad erfarenhet ökar de medicinska kraven och insikten om problemen. Alldeles för stor del av skattemedlen förslösas på en ineffektiv administration, i stället för att gå till den medicinska vården och komma befolkningen till godo, säger Ylva Vladic Stjernholm.
Den kliniska belastningen vid kvinnokliniken har ökat, och riskerar att öka ytterligare om mödravården i kranskommunerna skärs ned, befarar Ylva Vladic Sthernholm. Om läkare saknas i öppenvården ökar belastningen på akutsjukvården. Hon talar också om kostnader som skyfflas mellan enheterna inom organisationen. Efter det att rambudgetsystemet inom vården raserades på 90-talet och interndebiteringssystemet infördes efter förebild från de privata storföretagen, beställer politiskt arvoderade beställarstyrelser vård av sina egna akutmottagningar inom landstinget.

Vårdenheterna betalar också så kallade marknadsmässiga hyror till sitt eget landsting för byggnader som avskrivits sedan decennier. De ökade kostnader som detta system genererar tas ut i den medicinska vården, där avdelningar stängs och medarbetarna får arbeta mer. Ansvariga administratörer saknar kunskap om medicinsk vård, säger Ylva Vladic Stjernholm.
Ylva Vladic Stjernholm kritiserar kortsiktigt planerande och menar att ekonomisk utilitarism har ställts över och tillåtits kränka medicinsk etik. Avknoppningar och privatiseringar genomförs utan att evidens för förändringarna och obligata konsekvensbeskrivningar presenterats.

Detta skapar otydlighet, otrygghet och frustration bland medarbetarna. Samtidigt förväntas man vid universitetssjukhuset handlägga de mest komplicerade fallen och även komplikationer som uppstått vid andra vårdenheter.
– Vi ställs dagligen inför etiska överväganden och har inom förlossningsvården två liv att beakta, både moderns och barnets. Det är vi som får sopa upp efter de vårdpolitiska misstagen. Läkarna måste återfå ett reellt inflytande över sjukvården och möjligheter att planera långsiktigt, säger Ylva Vladic Stjernholm.




Läs de andra artiklarna om arbetsmiljörankningen i detta nummer

Karolinska har sämst arbetsmiljö – och Norrtälje sjukhus bäst


Lennart Nordström: »Jag ska fungera som personalens utrikesminister«


Anne Engqvist: »Norrtälje – litet och sammansvetsat«


Agneta Jöhnk, personaldirektör, KUS: »Vi behöver ta tag i de här frågorna«

Bara index 21

Läkarna på Kvinnokliniken på Karolinska är mest missnöjda med sin organisationsledning, som ligger på 21 medan övriga kvinnokliniker i undersökningen varierar mellan 43 och 57 i index.
Nästan lika dåliga värden återfinns under rubrikerna »effektivitet på arbetsplatsen« respektive »inflytande över arbetet«.’


Stora enheter, tung belastning och frånvarande chefer ger Kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset bottennoteringar. Resultatet är inte förvånande, tycker Ylva Vladic Stjernholm, överläkare.