Professorn och överläkaren Stefan Karlsson, sektionen för molekylärmedicin och genterapi vid Lunds universitet, känner inte till behandlingen i Kina.
– Jag har inte hört talas om detta, säger Stefan Karlsson. Jag känner dock till principen för läkemedlet de använder med genen p53. Generellt kan man säga att kineser inte publicerar särskilt mycket av sin forskning i tidskrifter som andra forskare kan läsa och granska. I forskningsvärlden är resultat centrala. Har man inte sett något som presenterats så är det svårt att kommentera. Kina är dessutom tyvärr ytterst lite representerade på internationella forskningsmöten.
Inte heller bland den svenska delegationen som besökte Beijing Haidian Hospital var kunskapen om behandlingen allmän. Besöket på sjukhuset skedde i samband med en forskningskonferens i Beijing och var utvalt av det kinesiska hälsoministeriet som ett av flera studiebesök.
– Jag kände inte till den här behandlingen innan vi reste till Kina, säger Maria Helling, departementssekreterare på Socialdepartementet. Jag läste på lite innan vi besökte sjukhuset och förstod då att det var en internationellt sett kontroversiell metod.
I gruppen från Sverige ingick Göran Hägglunds statssekreterare Karin Johansson, representanter från Socialdepartementet, forskare och företrädare från näringslivet i Sverige.
– Chefläkaren berättade övergripande om sjukhusets metod med genterapi och den traditionella kinesiska medicinen, säger Maria Helling. Vi fick också träffa två patienter, en norsk kvinna med hjärntumör och en annan patient. Båda vittnade om hur fantastiskt bra behandlingen var, och att de menade att de inte hade fått tillräcklig hjälp i hemlandet.
– Det är naturligtvis svårt att säga om behandlingen är effektiv eller inte. Man kan ju alltid fråga sig vilka resultat som finns och som inte visades för oss. Men intressant var att deras hälsoministerium valde ut detta till oss. Det måste betyda att de vill göra reklam för den här behandlingen.
En som dock känner till behandlingen med genterapi i Kina är professor Klas Wiman, institutionen för onkologi-patologi vid Cancercentrum Karolinska (CCK), Karolinska Universitetssjukhuset.
– Jag har hört talas om behandlingen med p53-genterapi i Kina, säger Klas Wiman. Frågan är hur bra kliniska resultat man har uppnått. Flera p53-genterapistudier har tidigare genomförts i både USA och Europa. Den första publicerades 1996. Ett skräddarsytt virus, oftast ett adenovirus, med en intakt kopia av p53-genen har injicerats direkt i till exempel lungtumörer eller tumörer i huvud-hals-regionen. Man har lyckats bromsa tumörväxt och fått tumörer att gå tillbaka hos en del av patienterna.
Klas Wiman menar att genterapimetoden som används i Kina, och som i studier också använts i Europa och USA, har sina begränsningar. Även om den kan ha effekt på vissa patienter är det svårt att nå alla cancerceller hos patienter där cancersjukdomen spritt sig i kroppen. Då behövs systemisk behandling med ett läkemedel som tas upp i hela kroppen. Det är också forskning kring sådan behandling som Klas Wiman och medarbetare bedriver.
– Genterapi kan ha effekt lokalt på den tumör som behandlas, säger Klas Wiman. Vad genterapin inte klarar på samma sätt är cancer som har metastaser – då krävs en systemisk behandling.
Klas Wiman och hans forskargrupp har tagit fram en molekyl som kommer att börja testas kliniskt nästa år på patienter med leukemi och prostatacancer. Det är en molekyl som återställer funktionen hos muterad p53-gen i cancercellerna och får dem att begå självmord (apoptos). Det är tänkt att behandlingen ska ges systemiskt.
Läs artikeln Genterapi lockar patienter till Kina
