Det finns i dag ingen officiell statistik eller sammanställning som beskriver i vilken omfattning IT-stöd finns i bruk inom de olika landstingen. Men landstingens IT- chefer har via sitt nätverk SLIT sedan några år tillbaka gjort en egen inventering avseende system, utveckling och kostnader. Den nyligen sammanställda delrapporten »IT-stöd i landstingen« ger besked om att tolv av 21 landsting, inklusive Gotland, har infört IT-stöd för journaler, e-recept, administrationsstöd med mera. Sex landsting är på gång och övriga tre ska fatta beslut om att påbörja arbetet.
Lars Jerlvall, till vardags IT-direktör vid Vårdprocesscentrum vid landstinget i Östergötland, är tillsammans med Thomas Pehrsson upphovsman till rapporten. Syftet är att utifrån landstingens egna perspektiv bringa ljus över en utskälld bransch.
– Vi släpper ut information som visar att landstingen kommit olika långt. Vi vill ha en öppenhet i de här frågorna. Det är många som sitter på läktaren och har synpunkter på IT-användningen i vården. Men tittar man internationellt så har vi inom svensk hälso- och sjukvård kommit långt med IT-stöd jämfört med andra EU-länder, säger Lars Jerlvall.
I rapporten konstateras att IT används i stor omfattning inom »vårdens kärnprocesser«, till exempel vårddokumentation, ett samlingsbegrepp för i huvudsak journalerna, och radiologi.
E-recept används i mycket stor omfattning och tandvården är i det närmaste helt datoriserad. Enligt rapporten har IT-stöd för samverkan med kommuner och privata vårdgivare börjat användas inom allt fler landsting. Alla landsting har en omfattande IT-infrastruktur för kommunikation och ett sammanbindande nationellt nät (Sjunet). Tätheten av PC-klienter i vården ökar och i dag är den cirka 1,3 anställd per PC.
Enligt rapporten finns det i dag »en stark rörelse« inom landstingen att föra in en standard med ett system – en leverantör för all vårddokumentation för sjukhus, psykiatri och primärvård. Men hittills har endast Norrbotten, Västerbotten, Sörmland och Kronoberg lyckats med detta, medan 14 landsting arbetar med frågan. Västra Götaland, Örebro och Dalarna har ännu inte fattat beslut i frågan.
Uppgifterna i rapporten gäller IT-kostnaderna för kalenderåret 2006 och en systeminventering genomförd mars 2007. Sammanlagt har 20 av 21 landsting/regioner lämnat uppgifter till sammanställningen avseende 2006. Ett landsting har inte haft kapacitet att ta fram ekonomiska data till rapporten (Västra Götaland).
Rapporten utgör bara en liten del av den årliga enkät om hundra frågeområden som medlemmarna i den informella gruppen av IT-chefer har för internt arbete med inventering. Ett syfte med rapporten är också att kunna göra jämförelser med andra informationsteknikintensiva branscher. Till exempel banker och försäkringsbolag, lägger ner större andel av sina totala kostnader på IT än vad hälso- och sjukvården gör.
Hälso- och sjukvården är med nödvändighet en personal- och informationsintensiv verksamhet. Enligt Lars Jerlvall är det ett problem när det gäller IT-utvecklingen att vårdpersonal och andra intressenter har högt uppskruvade förväntningar.
– Det måste få ta tid att utveckla och förändra processer, alltifrån att förändra sitt arbetssätt på golvet till att komma överens om hur vi definierar saker och vilka klassifikationer vi ska använda.
Hur ska man skriva journal? undrar han. Vad kan struktureras? Hur mycket ska vara fritext?
– Framöver måste vi skriva journal för att nästa vårdgivare i kedjan ska kunna komma vidare och ta del av information, menar Jerlvall.
Med det nya kommer också patienter att få läsa sin egen journal.
Inom primärvården infördes IT-stöd för patientjournaler redan under 1990-talet. I dag är digitaliserade journaler i stort sett heltäckande i alla landsting. Det är en svårare, och därmed en längre, process att införa motsvarande IT-stöd för sjukhus och psykiatri. Det råder också ett lapptäcke mellan olika leverantörer och inkompatibla system, även om marknaden nu börjar saneras mot tre–fyra större aktörer. Enligt rapporten domineras marknaden för vårddokumentation av fem system som tillsammans har cirka 84 procent av alla användare. Melior från Siemens dominerar kraftigt i antalet användare genom att ha många installationer i storstadsområdena Västra Götalandsregionen och Region Skåne. Därefter kommer Systeam Cross respektive Cosmic.
–Under 1990-talet hade vi kanske 20–25 aktörer, i dag är det tre–fyra stora. Sverige är för litet för att ensamt utgöra en marknad, säger Lars Jerlvall.
– En komplikation när ny IT-infrastruktur ska upprättas är att detta ska skötas parallellt med löpande verksamhet och befintliga system. Enligt Lars Jerlvall finns det system som går att justera, men i många fall kommer man att tvingas anskaffa nya IT-stöd eftersom de gamla inte klarar att uppgraderas, vilket är en omfattande och kostsam process.
– När vi nått tillräckligt långt i att systematisera informationsstrukturen – vad som ska finnas i journalen, val av klassifikationer och vilka tekniska lösningar och vilka gränssnitt och standards, ja, då är vi i nirvana, säger Lars Jerlvall.
Målet är en gemensam nationell plattform för hälso- och sjukvården där landsting, kommuner och privat verksamhet kan ta del av information på lika villkor. Informationen ska följa patienten och alla använda samma termer och klassifikationer så att inga missförstånd uppstår. Men datum för när den processen kan vara i hamn vill få spekulera högt om.
Från läkarhåll har man många gånger sett med skepsis på utvecklingen. Gnissel mellan IT-avdelningar och annan operativ verksamhet ute i organisationer och företag är inget onormalt. Men inom vård och omsorg, med det speciella arbetsområde man har, torde nötningarna bli särskilt kännbara.
Från läkarhåll efterlyses mer användarvänliga instrument som underlättar mötet mellan läkare och patient.
– Ett problem, menar Lars Jerlvall, är att få läkare engagerar sig i IT-frågorna. Det ses inte som meriterande att engagera sig i IT-frågor.
Benny Ståhlberg, ordförande i Läkarförbundets IT-råd, framhåller att det vore bra om läkare fick en aktivare roll, men tillbakavisar att läkarnas bristande engagemang skulle bero på ointresse – IT är trots allt en viktig arbetsmiljöfråga.
Däremot kan det vara väldigt svårt för läkare att få avsätta en eftermiddag i månaden under en viss tid för att ingå i en referensgrupp, när hon eller han så väl behövs ute på avdelningen.
Läs de andra artiklarna om IT i vården i detta nummer
Socialstyrelsen rensar upp i informationstrasslet
Storsatsning bidde en tumme i Hallstavik
Vårdens informationssystem vid en avgörande vändpunkt
Nu spretar det, men målet är en gemensam nationell plattform för hälso- och sjukvården där landsting, kommuner och privat verksamhet kan ta del av information på lika villkor. Målet är att informationen ska följa patienten och att alla använder samma termer och klassifikationer så att inga missförstånd uppstår. Illustration: Helena Halvarsson
