Att behandla överviktiga och diabetes typ 2-patienter med kolhydratfattig och fettrik kost överensstämmer med vetenskap och beprövad erfarenhet. Läkaren Annika Dahlqvist frias från misstankar att ha äventyrat sina patienters säkerhet.
Det konstaterar Socialstyrelsen efter att ha konsulterat professor Christian Berne, sektionen för endokrinologi och diabetesvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, som fått yttra sig om frågan »Är behandling med kolhydratfattig kost till patienter med diabetes 2 i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet?«
Ja, konstaterar Berne, men reserverar sig för att den vetenskapliga basen i form av randomiserade kontrollerade studier på detta område är mycket smalare än för koster med ett högre kolhydratintag. Vidare saknas långtidsstudier (över ett år) på området.
– Detta är ett tillsynsärende, säger Christan Berne. Vi har prövat om en läkare brutit mot god läkarsed genom att rekommendera en av flera möjliga koster, vilket inte kan anses vara fallet. Läkaren är friad. Utlåtandet är däremot inte en kostrekommendation. Tillsyn är en sak och kostråd en annan. Socialstyrelsen kommer att systematiskt gå igenom olika koster för nationella riktlinjer som blir klara 2009.
Det var för ett år sedan som debatten om evidensbaserad kostrådgivning aktualiserades i Läkartidningen senast, efter det att äldrevårds- och allmänläkaren Annika Dahlqvist hösten 2006 sagt upp sig, när hon av sin verksamhetschef vid Njurunda vårdcentral beordrats upphöra med sina behandlingsmetoder som bygger på lågkolhydratdiet. Dahlqvist förordar för diabetes typ 2- och framför allt överviktiga patienter en kost fattig på kolhydrater men rik på protein. 2005 anmäldes Annika Dahlqvist till Socialstyrelsen av två dietister för att genom sina behandlingsmetoder äventyra patienters säkerhet.
Christian Berne arbetar med klinisk diabetesforskning, på senare år med fokus på typ 2-diabetes, och är också medicinsk expert i den pågående revideringen av nationella riktlinjer för vård och behandling av diabetes mellitus. Utöver reservationen för att det saknas tillräckligt med forskning understryker Berne i sitt yttrande att det är viktigt att läkarens »självklara principer för yrkesutövning uppfylls«.
»All intervention, vare sig det gäller läkemedel eller en livsstilsförändring som kostråd, bör följas av en noggrann, regelbunden uppföljning och journalföring av patientens hälsotillstånd och status (som vikt och midjeomfång).«
Eftersom metodens långtidseffekter är okända kan det finnas starka skäl att rekommendera att man följer upp behandlingen över tid i ett nationellt kvalitetsregister, som Nationella diabetesregistret, som dokumenterar alla ovannämnda variabler och som kan användas i lokal kvalitetsuppföljning.
