Arbetet med »Steget före IT« har påbörjats fem i tolv. Fram till utgången av 2009 ska man komma fram till vilken information som alltid ska följa med patienten i vård- och omsorgsprocessen. Det handlar i första hand om »journalerna«, eller det utvidgade begreppet »vårddokumentation«, men också om att samordna vården och få kommuner och landsting att samarbeta kring individer.

Frustrationen bland vårdpersonal är stor över lappverk av olika IT-system, som har snickrats var enhet för sig i enlighet med lagstiftning och krav på patientsekretess. Med en åldrande befolkning och ekonomiska sparkrav avkrävs vården också effektiviseringar. En alltmer geografiskt rörlig befolkning ställer vården inför behov av en lättillgänglig information som följer patienten, oavsett var hon eller han befinner sig.
– Det är många olika delar som ska läggas i pusslet. Implementeringen handlar inte minst om utbildning. Den verkliga effekten av vad vi gör i dag kommer kanske att synas i vården först om tio år. Men man måste börja med ett långsiktigt arbete någon gång, säger Lotta Holm Sjögren, projektledare för Socialstyrelsens arbete »Nationell informationsstruktur (NI)«.

Socialstyrelsen har fått i uppgift att identifiera, beskriva och strukturera den minsta gemensamma »kärnan« av information i vård- och omsorgsprocessen som krävs i dokumentationen – journalen – för att den ska vara ändamålsenlig. Kärnan bestäms utifrån olika intressenters behov av, och krav på, information: patienter/närstående, vård- och omsorgspersonal, ledning/myndigheter/forskningsaktörer samt IT-marknaden/IT-beställaren. Arbetet ska landa i föreskrifter om vårddokumentationens innehåll och struktur. Olika versioner av den nationella informationsstrukturen kommer att levereras successivt.
– Vi jobbar på ett sätt som innebär stor delaktighet från verksamheten och en förankringen i verkligheten under projektets gång. Slutresultatet av vårt arbete ska inte innebära några obehagliga överraskningar, säger Lotta Holm Sjögren.
Man kommer att arbeta med miljöer, där olika modeller prövas tillsammans med Sveriges kommuner och landsting och beställarfunktionen samt med Snomed CT, som är ett internationellt klassifikationssystem.

Uppdraget från regeringen kom ganska sent förra året, eftersom man väntade in beslutet att Sverige skulle gå med Snomed CT. Man ville ge Socialstyrelsen ett samlat uppdrag inom området terminologi och informationsstruktur.
350 000–400 000 ord i Snomed CT ska översättas till svenska för att läggas in i vårdens IT-stöd. Danskarna har redan hunnit översätta 75 procent av Snomed CT, när Sverige just kommit igång.
– Det innebär att vi kan ta hjälp av det arbete som Danmark redan har gjort, säger Lotta Holm Sjögren.




Läs de andra artiklarna om IT i vården i detta nummer

Många lösa tåtar kvar i vårdens digitalisering


Storsatsning bidde en tumme i Hallstavik


Vårdens informationssystem vid en avgörande vändpunkt