Paul Hunt återupprepade sitt sedan 2006 kända krav på Sverige när han den 13 februari deltog i en hearing i riksdagen på initiativ av riksdagens tvärpolitiska flyktinggrupp.
Bakgrunden till hearingen, som samlade omkring 150 representanter för vården och organisationer, papperslösa och riksdagsledamöter, var regeringens hårt kritiserade lagrådsremiss som inte föreslår någon utökning av rätten till sjukvård.
– Sverige har ratificerat en rad konventioner och deklarationer om mänskliga rättigheter som erkänner rätten till högsta uppnåeliga hälsostandard. Därför är Sverige lagligt bundet att göra allt det kan för att erbjuda detta. Och den rätten har alla, utan undantag, även de papperslösa, sa Paul Hunt.
– När papperslösa får betala vårdavgifter som inte krävs av andra bosatta i Sverige är detta ett diskriminerande hinder för deras rätt till sjukvård. Tuberkulos lämnas obehandlad, cancerbehandling uteblir, mödravård försummas med fara för mor och barn. Den rådande ordningen är en tyst, gömd och allvarlig orättvisa som orsakar lidande och hotar liv, sa Paul Hunt.
En rapport från NGO- organisationen PICUM (Platform for International Cooperation on Undocumented Migrants) visar att en rad länder i Europa, bland andra Italien och Spanien, ger långt bättre vårdvillkor för papperslösa, medan Sverige och Österrike utmärker sig åt andra hållet genom att kräva full betalning.
– Den förklaring regeringar ofta ger PICUM är att man måste förtjäna mänskliga rättigheter, men det är en myt att papperslösa inte har rättigheter, sa Eve Geddie från PICUM.
Daniel Tarschys, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, tog upp den formulering i lagrådsremissen som har uppfattats som ett nytt uttryckligt förbud mot att ge vård till gömda, se artikel sidan 511.
En stor del av hearingen ägnades åt denna fråga. Några regeringsföreträdare fanns inte på plats. I stället fick två politiskt sakkunniga från statsrådsberedningen svara. Men deras svar innehöll inget nytt: Lagrådsremissen är tänkt som en kodifiering av gällande praxis och en eventuell utvidgning av gömdas rätt diskuteras i regeringen, men arbetet är »komplicerat« och tar tid.
Många lyfte problemet för läkare och andra i vården att tvingas göra skillnad på patienter. Blivande läkaren Victor Aspelund ville inte ha en lag som går stick i stäv med det man får lära sig på läkarutbildningen, att utgå från de medicinska behoven.
– Ska vi som blir läkare verkligen behöva neka människor cancerbehandling och mödravård?
Henry Ascher, medicinskt ansvarig vid Rosengrenska stiftelsen som hjälper gömda i Göteborg:
– Vi förväntas i vården kategorisera patienter innan vi tar ställning till vilken utredning vi ska göra. Detta lagförslag tvingar oss att bryta antingen mot vår yrkesetik eller mot lagen.
Bengt-Erik Ginsburg, tidigare överläkare vid Transkulturellt centrum:
– Det är klart att det inte går att sortera. Det är tolv kategorier av patienter med olika betalning. Det är inte möjligt och det är oetiskt.
Eva Nilsson Bågenholm, Läkarförbundet:
– Det strider mot våra etiska regler. Vi ska behandla alla patienter lika. Det är väldigt tråkigt att man inte från regeringens sida planerar en utvidgning.
Till läkarstudenterna sa hon:
– Jag tycker att det ska vara självklart att följa den medicinska etiken och att den ska gå före lagstiftningen. På golvet ska man inte fundera på annat än vad som är bäst för den som står framför mig.
Christian Foster, utvecklingsledare vid Länsstyrelsen i Stockholms län, påpekade att det är dyrare att ha en begränsning i vården än att ge samma vård till alla.
– Vården följs inte upp, den blir i stället akut och väldigt kostsam, sa han.
Moderatorn Bengt Westerberg, ordförande i Svenska Röda korset, undrade vad som egentligen är skillnaden mellan »omedelbar vård« och »vård som inte kan anstå«.
– Det är svårt att svara på, sa Elis Envall, Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen uppmanade nyligen regeringen i en skrivelse att utreda en utvidgning, se artikel sidan 510.
– Situationen är svåröverskådlig och ofullständig och det är risk för att mänskliga rättigheter för de här grupperna kränks, sa Envall.
Sihan Asmani, före detta papperslös, vittnade om bristen på vård som gömd, om rädslan för vårdkontakter, för att bli hemskickad, rädslan för att mista det barn hon väntade och effekterna på hennes hälsa.
– Jag var rädd dag och natt som gravid.
Till sist fick hon hjälp av Läkare i världen.
Hon har kvar skulder på 62000 kronor för vård och förlossning sedan tiden som gömd.
– Vi kunde inte betala och vi vet fortfarande inte vad som händer med betalningen.
Charlotta Arwidson, Röda korsets Vård för gömda, berättade att många gömda tror att de inte får komma tillbaka till vården om de har obetalda fakturor.
Stig Wintzer, Sveriges Kommuner och Landsting, hänvisade till en länsrättsdom som slagit fast att det är förbjudet för ett landsting att efterskänka skulder. Däremot låter nästan inget landsting fakturor gå till indrivning när de inte betalas, berättade han. Enligt Stig Wintzer är det oklart hur mycket vård som i dag ges till gömda. Nästan inget landsting svarar på frågan.
– Det här hanteras uppenbarligen på kliniker där man glömmer att ta betalt och redovisa vad det kostar.
Apropå lagförslaget ställde han frågan:
– Ska vi uppmana kliniker att bryta mot lagen eller följa lagen?
Daniel Brattgård, sjukhuspräst, undrade om Sahlgrenska Universitetssjukhusets generösare tillämpning gentemot gömda, bland annat avskrivning av vårdskulder, nu skulle bli olaglig.
Halvvägs i hearingen kommenterade Paul Hunt:
– Det låter som att regeringen kan göra saken värre med kodifiering. Det behövs en annan rättvis och icke-diskriminerande kodifiering.
Riksdagsledamöter från alla partier utom (c) kommenterade hearingen. De uttalade sig alla positivt om en utvidgning, utom Mikael Cederbratt (m) som var mer försiktig:
– Meningen med lagrådsremissen har inte varit att begränsa i förhållande till avtalet. Jag förutsätter att regeringen gör en justering. Vad gäller utvidgning är det komplext. Vi har olika åsikter mellan och inom partierna. Men mitt stalltips är att inom mandatperioden kommer någon form av inriktning som är bättre än i dag, sa Cederbratt.
Apropå »komplext« och »komplicerat« avrundade Bengt Westerberg med orden:
– Tekniskt kan man nog lösa detta. Det är en politisk fråga.
Läs även
Vård för gömda. Regeringen splittrad om de papperslösa
Nytt lagförslag hot mot patienterna, vården och samhället. Diskriminering av papperslösa i vården leder till lidande och död
Henry Ascher, Anders Björkman, Lars Kjellström, Tor Lindberg
