I ett försök att minska ohälsotalen och sjukförsäkringskostnaderna har regeringen tagit fram »Införande av rehabiliteringskedja«, en promemoria som gått på remiss. Med de föreslagna förändringarna hoppas regeringen också öka rörligheten på arbetsmarknaden. Den som får sjukpenning mellan dag 90 och 180 ska erbjudas möjlighet att påbörja tjänstledighet för att pröva annat arbete. Hon eller han har också rätt att under denna tid söka jobb med sjukpenning utan att få sin sjukpenning ifrågasatt.

Regeringen vill införa en rehabiliteringsmodell med tre steg och två absoluta tidsgränser, 90 och 180 dagar. De första 90 dagarna prövas den försäkrades arbetsförmåga mot det egna arbetet eller annat lämpligt arbete som den egna arbetsgivaren tillfälligt kan erbjuda. Dag 91–180 ska försäkrades arbetsförmåga mätas mot något annat arbete hos den egna arbetsgivaren. Från dag 181 ska, om inte särskilda skäl talar emot detta, den försäkrades arbetsförmåga mätas mot hela arbetsmarknaden. Den försäkrade ska då, med sin ohälsa i beaktande, ta det förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden som denne kan försörja sig på, annars har denne inte rätt till sjukpenning. Oklart är om det räcker med deltidsarbete.

I dag får den som har en osäker prognos för sin arbetsförmåga ofta en tidsbegränsad sjukersättning. Regeringen planerar nu att sjukersättning endast ska erbjudas den vars arbetsförmåga är nedsatt för »överskådlig framtid«, det vill säga »förtidspension«. På motsvarande sätt föreslår regeringen i promemorian att sjukpenning endast i undantagsfall ska kunna betalas ut längre tid än tolv månader, exempelvis för personer som genomgår medicinsk behandling för mycket allvarliga sjukdomstillstånd. Om arbetsförmågan efter ett års sjukskrivning fortfarande är nedsatt –men inte stadigvarande nedsatt –ska förlängd sjukpenning kunna betalas ut.

Läkarförbundet välkomnar att »regeringen lägger förslag inom området för att förhindra långvariga och passiva sjukskrivningar« liksom regeringens förslag om en evidensbaserad medicinsk rehabiliteringsgaranti. Men det är en rad olika frågor som bör utredas vidare innan förslagen kan realiseras. Oftast är det läkarens bedömning av arbetsförmågan som är avgörande för om den försäkrade får sjukpenning eller inte.
–Arbetsförmåga är centralt, men det är inte lika tydligt vad läkaren ska intyga. Det vore bra om den nya utredning som initierats om arbetsförmåga och sjukdom blir klar innan några beslut tas, säger Alice Lycke, ombudsman, Läkarförbundet.

I hela rehabiliteringskedjan kan det komma att behövas underlag från läkare, konstaterar Läkarförbundet och betonar att det är viktigt att samtliga aktörer fullföljer sin del i arbetet. Det är inte rimligt att straffa individen med indragen sjukpenning om arbetsgivaren inte fullföljer sitt åtagande, till exempel vad gäller pappersexercis. Enligt skrivningarna är det arbetstagarens skyldighet att när så krävs begära ett utlåtande från arbetsgivaren om möjligheterna att tillvarata arbetsförmågan i relation till arbetsplatsen. Läkarförbundet anser det befogat med en bortre gräns, men ifrågasätter om den bör sättas vid 180 dagar.
En proposition ska lämnas till riksdagen senare i vår. De nya reglerna föreslås börja tillämpas den 1 januari 2009.