Den förändring som kommer att märkas mest för läkarkåren är de hårdare kraven på kontroll av nykterhet.
– Det blir mer kontakter och mer provtagningar och en högre arbetsbelastning för läkarna, säger Lars Englund, chefläkare vid Vägverket.
Omkring 5 000 personer döms varje år för grovt rattfylleri. För att få tillbaka körkortet krävs i dag läkarutlåtande baserat på två provtagningar under en tremånadersperiod. Från den 1 november dubbleras det till fyra provtagningar fördelade på en sexmånadersperiod. Dessutom tydliggörs hur den fortsatta uppföljningen därefter ska ske, nämligen i två omgångar med totalt ytterligare åtta provtagningar.
Också för den som har diagnostiserat beroende eller missbruk skärps kontrollkraven.
ADHD och liknande tillstånd, som i praxis redan i dag har kunnat innebära hinder för körkort, har fått ett eget kapitel. Några krav lättas upp, bland annat blir det lättare för personer med diabetes typ 2 att få köra buss eller taxi. Även synkraven för taxikörkort mildras.
För personer med epilepsi är huvudregeln i dag anfallsfrihet under två år för körkort för personbil. Den tiden minskas till ett år. Undantagen från huvudregeln samt vilka undersökningar som ska göras, något som neurologer ofta ringer Vägverket om, beskrivs också mer utförligt. Däremot kommer tio års frihet från epileptiska anfall att krävas för att få körkort för tung lastbil, buss och taxi, i stället för som i dag fem år.
De nya föreskrifterna träder i kraft den 1 maj, men reglerna som rör missbruk gäller först från den 1 november.
Läs mer:
Vägverkets föreskrifter om medicinska krav för innehav av körkort m.m.
