– Vi har inte en hel förklaringsmodell. Vi vet sedan tidigare att hälsan inte är lika fördelad, men det finns en del som vården har möjlighet att påverka, bland annat genom en mer tillgänglig och sjukdomsförebyggande primärvård och öppenvård, säger projektledare Ingrid Schmidt.
Att 17 procent av svenskarna har utländsk bakgrund ställer särskilda krav.
– De tycker att det är svårare att komma fram på telefon och får i mindre utsträckning tillgång till evidensbaserad vård.
Socialstyrelsen har sedan 1990-talet publicerat breda lägesrapporter, med växlande fokus. Vården av lågutbildade och personer med utländsk bakgrund lyfts fram i den senaste rapporten, som kom den 6 mars. Enligt rapporten verkar ojämlikheten i vården öka för dessa grupper.
Bland annat är dödligheten högre i sådana tillstånd som hade kunnat förebyggas av sjukvården. För lågutbildade är dödligheten i åtgärdbara dödsorsaker tre till fyra gånger högre än för högutbildade.
Det är också avsevärt vanligare i dessa grupper med sjukhusvård för tillstånd som hade kunnat behandlas i en välfungerande öppenvård. Det handlar om anemi, astma, diabetes, hjärtsvikt, högt blodtryck, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och kärlkramp, men också om en rad akuta tillstånd. Bland lågutbildade kvinnor är sådan sjukhusvård mer än dubbelt så vanlig som bland högutbildade kvinnor.
Läkemedelsanvändningen vid KOL och vid hjärtsvikt är sämre för personer födda utanför EU.
