Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting utveckla och införa Snomed CT i hälso- och sjukvård samt omsorg. Det innebär att Socialstyrelsen i ett första steg låter översätta sifferkoder för cirka 360 000 begrepp inom vård och omsorg, för till exempel detaljerad beskrivning av sjukdomar och kroppsfunktioner, laboratorieundersökningar, åtgärder eller insatser.
Genom att sätta en kod för ett visst sökord i journalen ska man kunna överföra information från ett system till ett annat med bibehållen betydelse.
– Systemet kan liknas vid det streckkodssystem som införts i handeln, berättar Lars Midbøe, handläggare på avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting, och en av drivkrafterna i terminologi- och klassifikationsprojektet.
– Snomed CT är det enda begreppssystem som finns som inbegriper hela komplexet av begrepp för individers sjukdomar och hälsa. Vårdpersonal ska inte behöva arbeta med koderna, utan de ska ligga inprogrammerade bakom i mjukvaran till datasystemen.
Däremot ersätter inte Snomed de befintliga WHO-klassifikationerna (ICF), utan dessa samordnas nu med Snomed.
– De begrepp och termer som används i dag ska harmoniseras till ett gemensamt språk.
Införlivandet av Snomed CT ingår som en del i den svenska IT-strategin för vården och omsorgen, en politiskt blocköverskridande nationell storsatsning på att skapa en gemensam informationsstruktur, som syftar till att rationalisera vården (se LT 5/2008). Målet är »sammanhållen gemensam patientdokumentation«, en journal som ska följa individen genom livet. Den första byggstenen är den nya patientdatalagen som träder i kraft första juli.
Avsikten är att få all personal i vård- och omsorgskedjan att använda gemensamma begrepp och termer. De måste vara enhetliga och entydiga, till skydd för enskilda, för verksamhetsuppföljning och planering och för insamling av hälsodata, heter det i Socialstyrelsens beskrivning. Med tydligt sorterad information blir det lättare att ta fram aggregerade data, för forskning och för »öppna jämförelser«. De nationella kvalitetsregistren behöver också mera enhetliga och entydiga termer och begrepp.
Ett syfte med Snomed CT är att göra informationen internationellt jämförbar.
– När det gäller medicinska diagnoser är det inte svårt att få till. I de flesta europeiska länder används ICD-klassifikationen, där det också finns en text på latin. Många andra begrepp är svårare att omsätta, till exempel åtgärder i vården. Att beskriva vad vi gör i vård och omsorg är inte lätt. Ofta är det i praktiken finansiella beskrivningar, det man får pengar för, som styr. Men med Snomed hoppas vi få till en bra åtgärdsklassificering.
Hanteringen av information kommer att försiggå på ett mer strukturerat sätt. I dag innehåller journalerna väldigt mycket data: labbsvar, läkemedelsdata, remissvar plus mycket fri text. En del av denna fritext vill man ska vara mer strukturerad, säger Lars Midbøe, som dock framhåller att all information inte kan reduceras till numeriska värden:
– Informationen ska ju samtidigt stödja relationen individ och professionell aktör. Det gäller att hitta rätt balans. Inom psykiatrin arbetar man ofta med enskildas livsberättelser. Dessa ska knappast reduceras till datafångst och Snomedkoder.
Det är dock ingen hemlighet att kliniska läkares reaktioner hittills varit ljumma till att behöva ägna tid till att lära sig och förvalta ett nytt kodsystem. Men Lars Midbøe framhåller att det är mycket viktigt att få med läkarkåren i det här arbetet.
– Läkarna är den yrkesgrupp som har längst erfarenhet av klassificeringsarbeten, även om man kunnat luta sig mot duktiga läkarsekreterare. En del av vårt arbete är att få fram en dialog, säger Lars Midbøe.
Vid ett möte vid Sveriges Kommuner och Landsting i mitten av februari rekognoscerade Socialstyrelsen vilka organisationer och yrkeskategorier som kan tänka sig att delta aktivt med att utveckla och implementera Snomed CT i sin verksamhet. Tre av cirka 30 deltagare var läkare/psykiatrer. Barnmorskor, dietister, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och klassifikationsexperterna var vid mötet betydligt fler. Flera av deltagarna arbetar redan med någon form av klassificering. Per Törnquist, ögonspecialist i Gävle, uppfattade stora delar av planerna som verklighetsfrämmande.
– Det här är science fiction. I specifika frågor finns kvalitetsregister som drivs av eldsjälar och där man kan ha en enhetlig terminologi. Det hade varit underbart att kunna hämta information direkt till journalen. Men vi är långt därifrån.
Lars Midbøe poängterar att Snomed och arbetet med en gemensam informationsstruktur är ett långsiktigt projekt:
– Många undrar nog när detta ska bli verklighet. Men vi är nu på god väg att undanröja de tekniska hindren för att utbyta information mellan olika system. En nationell patientöversikt ska sjösättas och därmed uppstår nya krav på entydiga begrepp och termer för att sammanställa den information som man avser.
Informationsmängden kommer att öka, men tanken är att kliniker lätt ska kunna få fram relevant information från olika källor.
– Vi måste då ha en tillgänglig struktur för filterfunktioner. Läkaren har ofta filtrerat bort andra professioners dokumentation vilket gjort att man missat viktig information, tilllägger Lars Midbøe, själv sjuksköterska i botten.
Hur kodar man »tyst kunskap«?
– Jag tror att vi är överens om att en framtida dokumentation inte bara består av fördefinierade värden. Problemet i dag är att vi i vård- och omsorgsdokumentation blandar ihop berättande text och rena data. Det är ett både osäkert och ineffektivt sätt att hantera information på. Dessutom är den svår att hitta. Mycket av arbetet handlar om att separera det ena från det andra.
Snomed CT är i dag en sammansmältning av system utarbetade inom amerikansk patologi respektive brittisk primärvård. Systemet ersätter inte WHOs klassifikationer, utan förhoppningen är att systemen ska samverka.
– Det var inte självklart att Sverige skulle gå med i Snomed-samarbetet, men nu har Sverige stor draghjälp av Danmark, berättar Ulla Gerdin, projektledare på Socialstyrelsen och ansvarig för översättningen av de 360 000 begreppen som ska vara översatta och kvalitetsgranskade till 2011.
– Vi har fått ta del av deras erfarenheter om hur man väljer ut begrepp, driver processer och vilken kompetens som behövs. Vi hade inte varit där vi är i dag om vi inte hade fått draghjälp av Sundhedsstyrelsen i Danmark, fortsätter hon och uppskattar att Danmark ligger cirka tre år före Sverige i översättningen av Snomed.
Enligt Ulla Gerdin fattade Danmark tidigt beslut om att arbeta med sammanhållna patientjournaler och enhetliga kliniska begrepp. Den svenska översättningen påbörjades i oktober i fjol. Enligt planen ska 10 000 begrepp i månaden översättas från engelska till svenska. Hittills har 15 000 –20 000 begrepp översatts. Ursprungligen planerades för att ett 50-tal översättare skulle rekryteras för arbetet. Nu har ett företag, Interverbum, anlitats för uppgiften, medan Socialstyrelsen bistår med 15 kliniskt verksamma kvalitetsgranskare, läkarsekreterare, sjuksköterskor , arbetsterapeuter och läkare.
Nästa steg i översättningsarbetet är att testa begrepp och termer i klinisk verklighet, vilket planeras komma igång 2009. Därefter kommer den förmodligen svåraste uppgiften, att borga för kontinuitet. Parallellt med översättning och test byggs en förvaltningsorganisation, som ska ansvara för kvalitet och kontinuitet både i det nationella och internationella sammanhanget.
Sverige är medlem i den internationella förening som äger och förvaltar Snomed CT. Socialstyrelsens uppdrag är att utveckla och förvalta Snomed CT och att göra det tillgängligt för till exempel huvudmän, leverantörer, forskare och professionella organisationer. Socialstyrelsen ansvarar också tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting för att stimulera och stödja utveckling och försöksverksamheter där Snomed används.
Men hade inte Sverige haft en nationell IT-strategi så hade Sverige inte satsat på Snomed.
– Forskarvärlden och utredare anser att det är rätt väg att gå. Men det är mycket arbete som ska göras innan vi har den grund som vi ska stå på, säger Ulla Gerdin.
Läs även
Sverige ska leda jätteprojekt om EU-gemensam patientöversikt
Snomed CT är ett begreppssystem för hälso- och sjukvård och omsorg. 360 000 koder översätts nu från engelska till svenska, t ex inom diabetesvården som bilden visar. Projektet ingår i Sveriges stora IT-satsning inom vård och omsorg. Illustration: Christina Heitmann
