Facket hade krävt MBL-förhandling om det reviderade dokument som ligger till grund för den fortsatta »profilerings- och samordningsprocessen« mellan universitetssjukhusen i Lund och Malmö. Region Skåne har dock backat och ändrat benämningar i projektplanerna presenterade i Proluma två (Profilering Lund/Malmö). Tidigare »beslut« har övergått i »beslutsavsikt« för att landa i »förslag«.

– Vi ska nu utreda samverkan mellan de olika verksamheterna i Lund och Malmö. Region Skåne måste ha personalen med sig, inte minst vid större förändringar. Vi vill inte ha organisationsförändringar som dirigeras »top-down«. Förändringarna måste först förankras på verksamhetsnivå, säger Einar Arnbjörnsson, vice ordförande i Mellersta Skånes läkareförening, docent och överläkare vid barnkirurgiska sektionen, Barn- och ungdomssjukhuset, Lund.
Einar Arnbjörnsson är nöjd med utfallet av onsdagens samverkansmöte:
– Proluma har ändrats från att vara ett beslut om folk- och verksamhetsvandringar i Skåne till att bli ett utredningsuppdrag som ska samverkas på de berörda verksamheterna, så som vi önskat.
Två projektledare vid sjukhusen i Malmö respektive Lund ska driva processen vidare, under ledning av den verksamhetschef som tar över verksamhet från det andra sjukhuset. Utöver detta ligger förändringarna i hur man beskriver projektet och hur man ska gå till väga.
Efter den schabbliga inledningen av Region Skånes planerade omorganisation av universitetssjukhusen i Lund och Malmö (LT 5 och 9/2008), med påföljande kraftiga personalprotester, har sjukhusens ledningar och kommunikationsenheter satsat på ökad information i nyhetsbrev och intranät. Styrgrupper och projektledningsgrupper bildas för att driva samordningen vidare. Men projektet har försenats. Under våren och sommaren kommer ett analysarbete att pågå. 14 verksamhetsområden föreslås att ingå i den första vågen av fusioner mellan universitetssjukhusen (se lista nedan). Därefter väntas fler enheter bli aktuella i en andra våg i syfte att som det heter »öka effektiviteten samt förbättra produktiviteten«. Det handlar såväl om att täppa till budgethål som att få loss pengar för kommande investeringar inom forskning och utveckling. Det handlar också om att skapa tillräckligt stora patientunderlag för »högspecialiserad vård« och »viss specialiserad vård«, inte att förväxla med de tidigare högkompetenscentrum för en internationaliserad marknad som nämndes i Livskraft Skånes planer från 2004. Redan i dag finns en viss praktisk samverkan mellan Malmö/Lund och Köpenhamn, som sker frivilligt på verksamhetsnivå kring enskilda patienter.
– Men några propåer uppifrån om ett utökat internationellt samarbete har vi inte sett eller motsatt oss, säger Einar Arnbjörnsson.
Fortfarande är det oklart hur profileringen ska gå till. Inom berörda verksamheter finns oro för att etablerade nätverk kommer att slås sönder och att såväl patienter som personal kan komma i kläm inom till exempel endokrinologi, urologi och kolorektal kirurgi.
– Inom endokrinologin i Lund kommer man att förstöra ett väl utvecklat nätverk med flera kliniker inblandade om stora delar av verksamheten koncentreras till Malmö. Och hur ska Malmösjukhuset klara verksamheten utan kvalificerade öronläkare på egen klinik? Vi har svårt att se hur detta skulle kunna vara ekonomiskt försvarbart, höja patientsäkerheten eller förbättra produktiviteten, säger Einar Arnbjörnsson.
Claes Arén, nytillträdd projektledare i Lund, processchef och toraxkirurg, har tidigare bland annat medverkat i att sätta upp en toraxklinik i Linköping. På sin formellt första dag på tjänsten som en av två projektledare för omställningsprocessen i Lund och Malmö tillstår han att profileringsprojektets inledning varit mindre lyckad.
– Vi ska nu göra en analys, sedan ska vi besluta, säger Claes Arén och betonar att vad som nu ligger är ett förslag. Vi kommer arbeta i delprojektsgrupper och ha ett patientperspektiv.
Innebär detta att Region Skåne har fått bakläxa?
– Vad jag kan säga är att processen nu tagit en bättre vändning än vad som har varit. Det viktiga är att vi har förankring ute bland medarbetarna utifrån databaserade underlag och inte känslomässiga reaktioner. Det är också viktigt med transparens. De dokument som ligger till grund för förslag ska vara tydliga och tillgängliga.

Sjukhusens verksamhetsområden

Följande verksamhetsområden föreslås ingå i första omgången sammanslagningar:
Universitetssjukhuset i Lund
Öron, hematologi, reumatologi, lungmedicin, käkkirurgi, övre gastro-intestinalkirurgi, ryggkirurgi (akut)

Universitetssjukhuset MAS, Malmö
Ögon, kärlkirurgi, urologi, endokrinologi, endokrinkirurgi (exklusive neurorelaterat), nedre gastro-intestinalkirurgi, handkirurgi, ryggkirurg (elektiv)

Bakgrund

Universitetssjukhusen i Lund och Malmö har sedan tidigare olika inriktningar: sjukhuset i Lund har fokus på folksjukdomar som cancer, diabetes, glaukom och kärlsjukdomar medan sjukhuset i Malmö har fokus på neurosjukdomar, hjärtsjukdomar, multitrauma, cancer, hematologi och barnsjukdomar. Omorganisationen planeras att ske i omgångar. Aktuella enheter slås ihop, under ledning från ett av sjukhusen. Slutenvård och jourverksamhet koncentreras till ett sjukhus, medan vissa verksamheter kan bedrivas på båda sjukhusen om behov av detta påvisas. Vårdprocessen ska beaktas i ett helhetsperspektiv, vilket innebär att även andra än de i första omgången specificerade verksamhetsområdena, och som är en del av respektive patientprocess, måste involveras.