Just nu pågår en omfattande hälsoscreening av danskarna i den så kallade KRAM-undersökningen. En buss åker runt i kommunerna för att samla resultat, Läkartidningen steg på i Nykøbing.
Flemming Rasmussen böjer djupt på knäna, reser sig, böjer sig igen. Efter ett antal övningar i »stoltestet« ser han nästan yr ut när det är dags att mäta muskelstyrka och balansförmåga. Mätningen går ut på att se hur många gånger deltagaren kan resa sig under 30 sekunder. Han är en av de Nykøbingsbor som blivit kallade till att delta i den hittills största samlade screeningen av danskarnas hälsa. KRAM-undersökningen, som den kallas, tar sikte på livsstilsfaktorerna kost, rökning, alkohol och motion som räknas till de största hoten mot folkhälsan. Den gamla trävillan med Frivilligcentret på Nørregade har plötsligt förvandlats till en slags vårdinrättning med en snitslad bana av ett tiotal »hälsostationer«, allt ifrån test av blodtryck, puls, blodprov, vikt, längd, kondition till mätning av lungfunktion och benmineraltest för osteoporosrisk. I korridoren är det fullt med folk som köar. För Flemming Rasmussen gäller nu det krävande utmattningstestet på konditionscykeln. Även om hela undersökningen tar 1,5 timmar per person och inte ger någon ersättning för förlorad arbetstid var det naturligt att ställa upp.
– Jag har ju ett egenintresse av att kolla min hälsa, säger han.

Mätningar genomförs i 13 danska kommuner under 2007 och 2008 där alla invånare erbjuds att fylla i en webbenkät om levnadsvanor, till exempel om alkoholkonsumtion och hur ofta man äter frukt och grönt. Dessutom screenas befolkningen. I mindre kommuner bjuds alla invånare in till hälsoundersökningen, i större kommuner erbjuds ett slumpmässigt urval, mellan 10000 och 20000 invånare. Minst 1700 undersökningar görs i varje kommun.
De kommuner som valt att delta i undersökningen förpliktar sig samtidigt att genomföra hälsoaktiviteter under undersökningsperioden och därefter under två år ha ett särskilt fokus på fysisk aktivitet. Genom en ny lag från 1 januari 2007 har danska kommuner huvudansvaret för hälsofrämjande och förebyggande insatser, men också för rehabilitering och äldrevård.

– KRAM-projektet ser ut att bli en »succé«, menar forskningsledaren Tine Curtis vid Statens institut for folkesundhed.
Av de 603000 danskar som bjudits in till enkätundersökningen är målet att nå 100000. Och man är på god väg, hittills 42000 svar. 200000 danskar bjuds också in till den omfattande hälsoundersökningen. Även här har man nått framgång; i de sex kommuner man varit i har 9000 screenats. Målet att uppnå 18000 lär projektet klara med marginal.
– Kommunerna har verkligen tagit sina förpliktelser på allvar. I alla de kommuner vi varit i hittills har det varit många aktiviteter, och jag är nästan säker på att alla invånare vet vad KRAM står för och har tänkt lite extra på den egna hälsan, säger hon.
På gården utanför den gamla villan i Nykøbing står den färgglada KRAM-bussen parkerad. Bussen tjänar som den första inledande hälsostationen där alla besökare får registrera sig. Från början var det tänkt att hela datainsamlingen skulle ske via bussen, men av utrymmesskäl fick denna förläggas till lokaler intill. Den ambulerande bussen finns på plats i varje kommun så länge undersökningarna pågår och kommunen arrangerar hälsoaktiviteter. På schemat i Nykøbing är det denna vecka möjligt att prova på afrikansk dans, street surfing för barn och rullator-träff för handikappade. Idén med en buss är lyckad, menar Tine Curtis.
– Det hade varit billigare att vi tagit in allt folk till institutet för att göra hälsoundersökningar där, men då hade vi missat chansen för kommunerna att marknadsföra hälsan. Kommunen, idrottsföreningar, bibliotek och näringsliv, offentliga och privata aktörer har jobbat tillsammans. Alla kan se hur just de kan bidra till att förbättra hälsan, säger Curtis.
Är det inte en risk att allt bara blir ett jippo?
– Jo, det är klart, men det verkar som att det finns ett genuint intresse på många håll, och det viktigaste nu är att skapa uppmärksamhet kring kommunens nya hälsoansvar.
KRAM-undersökningens främsta syfte är att skapa en databank med befolkningsdata. Samtidigt utgör resultaten en lokal kartläggning av hälsan som kommunerna kan använda när de ska planera insatser. Hur står det då till med danskarnas hälsa? Långt sämre än väntat, visar det sig. Konditionsnivån verkar ha försämrats markant, indikerar jämförelser med siffror från Østerbro- och Glostrupundersökningar från 70-talet, enligt Bengt Saltin, svensk fysiolog som arbetar vid Center for muskelforskning vid Rigshospitalet, Köpenhamn. Som motionsforskare följer han resultaten från KRAM-undersökningen. Bland män 18–44 år är det så många som 50 procent som bedöms ha ett lågt konditionsvärde, bland kvinnor är det drygt 40 procent. Den samlade fysiska aktiviteten bland danskarna verkar också ha minskat, men siffrorna är än så länge bara preliminära.

– Nästan alla deltagare i KRAM-undersökningen gör ett maxtest för att undersöka konditionen. Det är väsentligt sämre än vad vi väntade oss, säger Bengt Saltin.
Resultaten baseras på analyser från de fyra kommunerna Ålborg, Sønderborg, Struer och Hillerød. Även alkoholkonsumtionen verkar ligga långt högre än befarat, enligt preliminära siffror. Louise Eriksen, koordinator för KRAM-undersökningen, uppmärksammar varje dag fem–tio procent av deltagarna som dricker mer än 14 glas vin per vecka.
– Vi följer dem extra noga. De som kommer till undersökningen, och som i enkäten svarar att de dricker för mycket, blir erbjudna att vara med i en randomiserad undersökning, där hälften erbjuds ett motiverande samtal, säger Louise Eriksen.
Särskilda interventionsprogram för fysisk aktivitet finns även att erbjuda deltagare som rör sig för lite.

Ett problem med KRAM-undersökningen är att den har en kraftig social slagsida, ett vanligt dilemma i forskningssammanhang. Färre lågutbildade, vanligen med sämre hälsa, ingår i undersökningsmaterialet, vilket gör att hälsosituationen troligen är än mer illa, menar Bengt Saltin.
– Ett annat problem är att KRAM lockar flest personer i åldern 30–45 år medan yngre och äldre inte dyker upp, säger Louise Eriksen.
För att få bort snedvridningen i urvalet har man gjort målinriktade kampanjer för att locka fler, bland annat i Guldborgsund kommun där Nykøbing ingår.
Hur den danska hälsan ska förbättras är kommunernas uppgift. Från Statens institut for folkesundhed görs inga breda nationella interventioner inom KRAM-projektet, men man hjälper kommunerna med planläggning och framtagna metoder.
– Institutet kommer också att utvärdera lokala insatser, säger Tine Curtis.

Om KRAM- undersökningen

Bakom projektet står Statens institut for folkesundhed och Det nationale råd for folkesundhed med finansiering från Trygfonden och Indenrigs- och Sundhedsministeriet. 60 miljoner danska kronor satsas i projektet, som pågår under 2007 och 2008.

Foto: KRAM-undersökningen



– Blås allt vad du kan, håll i, håll i, säger kontrollanten Gunhild Tidemann Christensen till Anette Mohr, som kämpar med spirometern. Foto: Agneta Borgström



Louise Eriksen, hälsokoordinator för KRAM-undersökningen. Foto: Agneta Borgström



Flemming Rasmussen hinner med många sittövningar i »stoltestet«. Foto: Agneta Borgström