Svenske läkaren Bengt Saltin ser starka kontraster mellan svensk och dansk primärvård. Inom den danska finns enligt honom en tradition att tänka förebyggande och hälsofrämjande. Dessutom finns konkreta förebyggande program såsom MKpR, Motion og kost på recept, att använda i sjukvården. Som forskare vid Center for muskelforskning vid Rigshospitalet i Köpenhamn ser Bengt Saltin hur metoden alltmer används som en medicinsk behandlingsform bland andra. Han tror att det beror på att påstridiga läkare drev på frågan underifrån så att danska regeringen och Sundhedsstyrelsen nappade, vilket resulterade i en metodhandbok som sändes ut till alla praktiserande läkare 2003.
På flera nivåer i Danmark finns en positiv hållning till förebyggande hälsoarbete. Det danska Sundhedsministeriet bildade nyligen en förebyggande kommission med experter som ska råda regeringen. För några år sedan gick de danska regionerna (landstingen) och läkarfacket, Praktiserende lægers organisation, PLO, ut med direktiv om att primärvårdsläkare ska erbjuda livsstilssamtal med patienterna.
– Detta har varit framgångsrikt, av 21 miljoner patientbesök som gjordes under 2006 berörde en miljon livsstilssamtal, säger Michael Dupont, ordförande i PLO, som förklarar:
– Patientens levnadsvanor är i centrum, och läkaren frågar ut, ger råd och stöd.
Michael Dupont tror även att läkarföreningens intresse för förebyggande hälsopolitik bidragit till att allmänläkare vurmar för området. Tillsammans med danska läkarförbundet bildade PLO en särskild »sundhedskommitté« redan 1991. På agendan finns frågor som läkarens roll »som individuell hälsocoach« och »aktör för primärpreventivt arbete«. En annan förklaring till att förebyggande frågor fått fäste inom allmänmedicinen är det stora antalet husläkare i Danmark, menar Michael Dupont:
– Många har en fast läkarkontakt som kan följa patienten. En relation skapas mellan läkare och patient, så att det blir lite lättare att ta upp frågor om livsstil.

Bengt Saltin för ständiga samtal med Mai-Lis Hellénius, professor i kardiovaskulär prevention, som startat en livsstilsmottagning vid hjärtkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, om hur förebyggande behandling kan bli en del av svensk sjukvård. Att lyfta in »rätt« arbetsmetoder tidigt i läkarprogrammet är en idé, enligt dem. En annan är att påverka Socialstyrelsen, som inte kraftfullt tagit sig an livsstilsförändring som en del av behandlingen i sjukvården på samma sätt som danska Sundhedsstyrelsen.
Mai-Lis Hellénius skulle vilja diskutera frågan brett med till exempel Socialstyrelsen, vars nye generaldirektör Lars-Erik Holm har ett förflutet inom Folkhälsoinstitutet. Hon tror att läkarnas synsätt skiljer sig mellan grannländerna men är inte lika kritisk till läget i Sverige som Saltin.

– I Sverige finns också ett intresse för till exempel fysisk aktivitet bland läkare, och det har kommit underifrån. Vi började skriva ut fysisk aktivitet på recept i primärvården redan 1987. Men det krävs att läkare arbetar mer strategiskt så att myndigheter nappar, samtidigt som man jobbar aktivt och kommunicerar med patienter, säger Hellénius.
Både Saltin och Hellénius är nöjda med att den svenska regeringen föreslagit en ny folkhälsopolitik, där bland annat ökad användning av fysisk aktivitet på recept nämns. Generellt ska sjukvårdens förebyggande arbete förstärkas.
– Allt innehåll är inte offentliggjort än, men det låter lovande, säger Hellénius. n