Norrbotten är det enda landsting i landet som hittills lyckats införa vad som på IT-språk kallas för gemensam vårddokumentation (GVD). Det vill säga en sammanhållen elektronisk journal som följer patienten mellan vårdgivare och över tid. Om detta påstående stämmer – det fick stå oemotsagt vid distriktsläkarnas årsmöte nyligen – varför har då norrbottningarna lyckats med något som stora delar av övriga Vårdsverige hittills gått bet på? Att behörig personal inom en och samma inloggning i datorn kan få tillgång till all väsentlig information kring en patient i syfte att ge denna en så god, säker och adekvat vård som möjligt.
VAS, vårdadministrativt system, har byggts upp successivt i Norrbotten sedan början av 1990-talet. I dag täcker systemet hela Norrbottens primär- och slutenvård samt den privata vård som hittills valt att haka på; vårdcentralen Björnen i Piteå. Folktandvården är ansluten, men hittills inte kommunal verksamhet. Tidbokning, journalanteckningar, labb, röntgen etc ligger inne i VAS. Likaså en gemensam läkemedelslista per patient med inbyggt förskrivarstöd, som varnar till exempel för allergier – det senare en starkt efterfrågad funktion. Om patienten läggs in för sjukhusvård kopieras all information som finns i patientens gemensamma läkemedelslista till en lista speciellt anpassad för slutenvård. Till hösten kommer även e-dos, apotekets läkemedelslista, att vara åtkomlig inifrån systemet och på sikt även det nationella vaccinationsregistret Swevac.

Distriktsläkare Johan Alsén, Stadsvikens vårdcentral i Luleå, uppskattar VAS:
– Jag kan ta del av all offentlig vård patienten varit med om – behandlingar, mediciner, prov, EKG – vilket sparar kolossalt mycket tid. Jag behöver inte skicka papperslappar till akuten, och jag ser röntgenbilder på skärmen som tagits i Sunderby, berättar han i sitt mottagningsrum med konst på väggarna och en djungel av välskötta växter i fönstren.
Under förmiddagen har Johan Alsén haft sju patientbesök. Vid fyra av dessa har han haft direkt nytta av att kunna se vilken vård patienten tidigare hade fått.
– Vi har mycket uppföljningar från specialistvård. Med den gemensamma vårddokumentationen slipper jag felskickade epikriser i snigelfart.

Ny teknik vinner legitimitet om den uppfattas underlätta vardagen. Johan Alsén är glad för, som han säger, »vissa strategiska beslut som togs i Norrbottens läns landsting i slutet av 80-talet«. Det fanns i Norrbotten »en viss stalinistisk anda«, centralstyrda diktat som i dag ger frukt. Systemet VAS har vuxit fram organiskt, genom inte minst läkarsekreterares kunnande och engagemang. VAS uppfattas av många i dag som ett av de absolut mest funktionella vårdsystemen i landet, men användarvänligheten i form av intuitiva gränssnitt brister.
– Detta är inget kommersiellt system, det ligger inget stort databolag bakom som marknadsför det. Det är bara synd att inte hela norra regionen tar till sig systemet. Det kommer att bli mycket intressant vad som händer vid utvecklingen av vårdval, när man spränger vården i en massa privata aktörer. För små enheter är det tungt med IT-biten (se artikel förra sidan).

En baksida med att systemet inte är en kommersiell produkt är att trädgården har vuxit vilt, med bland annat en mängd olika sökbegrepp som kan förklaras med att varje specialitet har använt sina egna sökord. Men rensning har utlovats av utvecklingsansvariga till VAS.
– Vi har haft ett jättejobb med termer och begrepp. Vi ska försöka sätta ihop alla sök­ord till ett för att få en ökad förståelse. Termer och begrepp borde ha centralstyrts från början, säger Per Nilsson, objektsansvarig för VAS.
– Trots att produkten är så gammal, ligger den i framkant till och med till dags datum eftersom den är så heltäckande. Man loggar in en väg, och behöver inte leta i olika system. I Stockholm har man över 16 olika system plus labbsystem. Felet är att landstinget släppt iväg i stället för att styra och välja några få.

Att IT-system lovordas i primärvården förvånar inte. Primärvården har generellt varit mindre svårflirtad än slutenvården när det gäller att föra in gemensam vårddokumentation. Men i Norrbotten fick IT-implementeringen en extra skjuts när de båda tidigare sjukhusen i Boden res­pektive Luleå ersattes av ett gemensamt sjukhus, Sunderby sjukhus, utslängt på jordbruksslätten mellan de båda länsrivalerna, det före detta regementssätet Boden och industristaden Luleå.
Sunderby sjukhus präglas av vårdstrejk vid Läkartidningens besök. Ett par sjuksköterskor flankerar huvudentrén. Akuten går på minimal styrka och avdelningen är nedsläckt. På medicinavdelningen är det vinterkräksjuka, och överläkare Arne Hassler planerar AT-utbildningen han nyligen blivit studierektor för. VAS fungerar bra, säger han, och berättar att han inte minst uppskattar den digitala dikteringen.
– Jag läser in direkt i datorn, slipper leta efter kassettband och fungerande bandspelare. En läkarsekreterare skriver sedan ut och skickar tillbaka, jag ger accept och signerar, så är allt klart.
En annan smidig funktion är »gulingarna«, informationsmeddelanden från personal till personal som ersätter mejlen, vilket underlättar kommunikationen väsentligt mellan olika vårdenheter. Med 3G-kort och laptops kan vidare till exempel bakjourer snabbt stämma av eventuellt livsavgörande information för vidare beslut.
Det finns dock fortfarande en del grundläggande brister i det vårdadministrativa systemet.
– VAS har mycket smarta funktioner, men är lite gammaldags och är inte så intuitivt som man kunde önska. Ett fenomen som »Vasen« dras med är att den har en uppsjö av olika sökord, en astringent sökapparat med olika mikrotermer. Men våra kandidater brukar lära sig sy­-stemet på en halvtimme. »Att köra bil kräver ingen tid, men att lära sig köra snitsigt …«
Men i grunden uppskattas de elektroniska gemensamma journalerna.
– Det är klart att för stafetterna så krävs en viss inkörning. Visst finns det som alltid gnäll och gnöl över att tekniken är långsam, eller att något är struligt, som att man fortfarande fram till i höst måste gå in och ur systemet för att komma till e-dos, apotekets läkemedelslista. Ändå tycker jag att vi har ett bra system, säger Arne Hassler.

På akuten hittar vi stafettläkaren Fredrik Strömwall, till vardags ortopedspecialist vid Aleris Järva närsjukhus utanför Stockholm. Han »stafettar« regelbundet på Sunderby, en vecka i stöten. Född och uppvuxen i Luleå förenar han nytta med nöje, drar in en extraslant samtidigt som han kan hålla kontakten med vänner.
Han bekräftar i princip vad som sagts tidigare.
– VAS är det mest kompetenta systemet jag jobbat i, trots att det har godtyckliga förkortningar och symboler.
– VAS är textbaserat och fungerar rätt bra, men skulle kunna göras bättre genom att bli mer intuitivt, exemplifierar han genom att peka mot en meny i vänsterkanten på skärmen där olika förkortningar, som för den oinvigde är helt obegripliga, leder in på olika underavdelningar.
– Människor är vana vid mer användarvänliga Windows eller Mac. Men som vårdverktyg är VAS ett av de absolut bästa system jag har arbetat med.

Fredrik Strömwall har erfarenhet av flera. Totalt har han jobbat i fem–sex olika system för vårddokumentation, vilket torde göra honom till en extra attraktiv stafett.
– Jag har jobbat i ProfDoc, Melior, BMS, Take Care, VAS och Cambio Cosmic. Jag var också klinisk kontaktansvarig för IT när jag var på Karolinska sjukhuset.
Vilket skulle vara det optimala journalsystemet?
– Det bästa vore, ur ett användarperspektiv, en kombination av VAS och Take Care. VAS för sin funktionalitet och Take Care för sin användarvänlighet.
– VAS för att det gör vad man vill göra, Take Care för att man fattar vad man gör.
Hans erfarenhet är att det i dag är mycket prestige i Stockholm.
– Det går inte att se om en röntgenundersökning redan gjorts någon annanstans, det är svårt att hindra tablettmissbruk. Det händer till och med att folk blir strålade i onödan.
Fredrik Strömwall tycker det vore bra om man nationellt tog reda på vilket system som vore bäst och sedan kunde »slänga in« det överallt.
– Journalsystemen är extremt viktiga, framför allt för oss stafettläkare som måste grunda våra beslut på journalen.

VAS, Fakta och historia

Vårdadministrativt system, VAS, började utvecklas inom vården i Norrbotten i slutet av 1980-talet. Målet uppges redan från början ha varit »en patient – en journal«. Under IT-eran köptes VAS av ett bolag i utbildningskoncernen Bure. Då marknaden ännu inte var mogen för elektronisk journalhantering gick projektet så småningom tillbaka till Norrbottens läns landsting. Villkoret var att landstinget avhöll sig ifrån att kommersialisera produkten. VAS drivs nu i ko­-operativ form tillsammans med landstingen i Jämtland och Halland med ett samverkans­avtal. Systemet har sex funktionsområden: journal, remiss, röntgen, operation, PAS (patientadministrativa system) och generella/sy- stem.
Till hösten ansluts e-dos, apotekets elektroniska system och läkemedelsregister. Aviserade moderniseringar av VAS är bland andra nytt användargränssnitt samt anslutning till SIL (Svensk informationsdatabas för läkemedel) samt förbättrad slutenvårdslista.
Systemet kan utvecklas vidare och är förberett för den nationella IT-strategin.
Förutom Norrbotten och Halland är även Jämtland anslutet till VAS.

Läs även
Halland går från papper till IT

Arne Hassler, överläkare på medicinkliniken, Sunderby sjukhus. VAS fungerar bra, säger han, och uppskattar speciellt den digitala dikteringen. Foto: Anders Alm



»I Stockholm har man 16 olika system plus labbsystem.« Felet, enligt Per Nilsson, som är objektsansvarig för VAS, är att landstinget inte har styrt upp i djungeln av olika system. Foto: Anders Alm