– Vi är nöjda med det vi tagit fram nu och uppfattar att vi har ett starkt och brett stöd från allmänläkarna och psykiatrerna, sa Bo Lindblom, chef för Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning, då sista delen av det försäkringsmedicinska beslutsstödet presenterades.
Det gäller 12 psykiatriska diagnoser, långvarig smärta i rörelseapparaten och symtom (t ex yrsel trötthet eller huvudvärk).
För sjukskrivning för utmattningssyndrom (kod F43.8) ska kriterierna i Socialstyrelsens underlag »Utmattningssyndrom – stressrelaterad psykisk ohälsa« från 2003 vara uppfyllda.
– Det handlar inte om individer med lättare former av kris- eller stressreaktion, sa Jan Larsson, projektledare för beslutsstödet.
»Återhämtning med hjälp av aktiv specialiserad rehabilitering, och successiv återgång i arbete, tar inte sällan mer än 6 månader och i vissa fall upp till ett år eller längre«, enligt rekommendationerna.
Varje år sjukskrivs omkring 34 000 personer för någon form av stressreaktion, 90 procent av dem under den sammanfattande diagnosen F43 Anpassningsstörningar och svår stress, som kan rymma allt från lättare till mycket svåra tillstånd. Hur många med utmattningssyndrom som döljer sig där är det ingen som säkert vet. Endast omkring 100 personer per år sjukskrivs uttryckligen för utmattningssyndrom.
Nu ställer Socialstyrelsen krav på noggrant val av diagnos för stressreaktion. Den sammanfattande diagnosen ska inte alls användas. I stället ska läkaren välja mellan F43.0 Akut stressreaktion, F43.1 Posttraumatiskt stressyndrom, F43.2 Anpassningsstörning, F43.8 Utmattningssyndrom eller F43.9 Stressreaktion/krisreaktion.
– Vi tror att en hel del hamnar i stressreaktion/krisreaktion, sa Jan Larsson.
Det innebär vanligen inte nedsatt arbetsförmåga, enligt Socialstyrelsen, men de som riskerar allvarligare tillstånd kan behöva 2–6 veckors sjukskrivning, gärna på deltid och »med tät uppföljning och adekvat behandling«.
En av Socialstyrelsens experter, Monika Engblom, distriktsläkare med djupt engagemang i sjukskrivningsfrågor:
– Jag tycker beslutsstödet har blivit bra. F43.9 är de vi träffar i primärvården väldigt ofta.
– Som det här är skrivet hoppas jag de flesta tänker sig väldigt noga för innan de ställer diagnosen utmattningssyndrom. Jag ser väldigt få som är så svårt sjuka som det beskrivs.
Hon kan påminna sig kanske två patienter under tjugo år.
– Vissa läkare tycker sig se fler än andra. Om patienten tidigt träffar en klok person behöver det aldrig gå så långt.
Hon tror på en tidig dialog med patienten kring vad som går att ändra på i livet, uppmuntran att tala med arbetsgivaren om att anpassa arbetet samt sjukskrivning i första hand på deltid för att ge »betänketid och en möjlighet att samla ihop sig« och aldrig som »kompensation eller tröst«. Monika Engblom använder inte diagnosen utmattningssyndrom och remitterar inte till rehabilitering eftersom hon vet att väntetiderna är långa och väntan kan förvärra problemen.
En annan expert, Tom Grape, allmänläkare och psykiater vid nyinrättade Stressrehab i Norrtälje, har de senaste åren uteslutande jobbat med patienter med stressreaktioner som remitterats till honom.
– De har varit sjukskrivna i flera år och har tagit skada av det och av utebliven rehabilitering.
Tom Grape använder diagnosen utmattningssyndrom.
– Läkarkåren är delad. Ute i de djupa leden finns kolleger som vidhåller att detta inte är sjukdom och inte ska leda till sjukskrivning.
Allmänmedicinen är på väg att bli subspecialiserad. Kunskaperna varierar. En del fördjupar sig i KOL, diabetes eller psykiatri, påpekar han.
Hade dina patienter blivit hjälpta om de hade träffat någon som Monika Engblom först?
– Absolut, säger Tom Grape.
