När årets siffror i SNAPS-rapporten kom blir det tydligt att läkararbetskraften måste användas effektivare i framtiden, men även att intagningen till läkarutbildningen måste »tillåtas öka«, menar utredningschef Kåre Jansson, Läkarförbundet.
– Prognosen är bekymmersam. I dag ägnar läkare alltför mycket tid åt fel saker och om vi inte får närsjukvården att fungera bättre riskerar vi snart att sakna 4 000 läkare. Läkarförbundet har under senare år ägnat mycket kraft åt att visa på vilka reformer som skulle öka effektiviteten i det svenska sjukvårdssystemet, säger han.
Vårdvalsmodeller, konkurrens, utbyggd närsjukvård och mer egenföretagande är några lösningar, som förbundet avser. Kåre Jansson talar mycket om att få den första linjens sjukvård att fungera bättre; han ser team av vårdpersonal där läkarna dominerar verksamheten.
Använder ni SNAPS-prognosen för att trycka på i frågan om reformer?
– Absolut inte. Det är inte rimligt att antalet läkare har ökat från 10 000 till 35 000 läkare under de senaste trettio åren. Ändå har vi sådana problem i sjukvården med tillgänglighet, väntetider, vård av psyksjuka som inte fungerar. Vi måste förändra arbetssätt i sjukvården så att läkarresurserna används mycket bättre. Sedan måste vi också öka läkarutbildningen, säger Kåre Jansson.
Tidigare har förbundet sagt ett bestämt nej till att utöka grundutbildningen. Men på senaste fullmäktige togs beslut tillsammans med Medicine studerandes förbund, MSF, om att bejaka en »försiktig utökning« under förutsättning att kvaliteten bibehålls på den praktiska utbildningen, och »att vid utökning av läkarutbildningen skall finnas nödvändiga resurser«. Förbundet anger inte någon siffra på hur många nya platser som bör skapas på läkarutbildningen, men anser att utbyggnaden bör ske på orter med fullständiga medicinska fakulteter. Det innebär inte att förbundet är emot de nya orter som diskuteras, menar Hans Hjelmqvist, ordförande för Utbildnings- och forskningsdelegationen.
– Men det måste finnas fullständiga fakulteter där, förtydligar han.

I år utökas utbildningen med 60 nya platser, totalt tas 1 160 studenter in. Att utöka med 330 nya helårsstudenter som regeringen lovade i budgeten ligger nära gränsen för vad systemet orkar med, menar Hjelmqvist. Den praktiska utbildningen, även AT och ST, är redan ansträngd, betonar han. Från studenter kommer oro inför att klasserna är för stora och handledare för få.
– Resurser måste tillföras innan man bygger ut. Det är viktigt att man inte får panik och springer för fort. Det måste till exempel finnas ett bra patientunderlag på orten och fler lärare behövs på fakulteterna. Om vi ska få en bra utbildning måste vi också stimulera läkare till att handleda, det måste bli en positiv merit. Det har pratats mycket om att den kliniska forskningen behövs, nu är det dags att klinisk undervisning uppmärksammas, säger Hjelmqvist.
Att fler unga läkare vill jobba deltid och att fler kvinnliga läkare innebär mer föräldraledighet är en parameter som måste tas med i framtida beräkningar, menar Hans Hjelmqvist.
– Sättet att jobba i dag är annorlunda än hur man gjorde förr. Fler kvinnor innebär att arbetskraften kan minska något.

Starkt motstånd mot ökad intagning har tidigare funnits från MSF. I dag låter det annorlunda. Efter överenskommelsen med SLF ställer man sig positiv till ökad intagning, så länge man har »en plan för att säkra kvaliteten«, menar ordförande Yosef Tyson. Han talar om fler handledare, men betonar utlysning av fler ST-tjänster.
– Fler tjänster inom till exempel allmänmedicin, psykiatri och geriatrik behöver tillsättas. Det är viktigt att gå ut till studenter och göra dessa arbetsplatser attraktiva.
Han tycker att man måste ta hänsyn till att en tredjedel av svenska läkarstudenter väljer att läsa utomlands. Till exempel kommer hälften av de studenter som går medicinutbildning i Danmark hem till Sverige för specialistutbildning, visar senaste SNAPS-rapporten.
– Vi får inte glömma bort dem, de flesta kommer ju tillbaka när de gör praktik. De ska också få tillgång till resurser och bra handledare, säger Tyson. •



Socialstyrelsen: Svårt att bedöma efterfrågan
Utbilda många fler och importera en del. Det är Socialstyrelsens svar på den allmänna läkarbristen. Men myndigheten har inte samma hotbild då de inte gör någon beräkning av framtida efterfrågan på läkare.

– Det skulle inte vara meningsfullt att beräkna efterfrågan i vårt arbete, det är fel väg att gå. Det är väldigt svårt att göra den sortens bedömningar när vi inte vet något om exempelvis skatteintäkter och konjunkturen, säger Hans Schwarz, statistiker och utredare på Socialstyrelsen.
– I stället för vi ett resonemang kring faktorer som har betydelse för den framtida efterfrågan.
Därför kan han inte säga om det är en rimlig uträkning som gjorts i SNAPS-rapporten.

Hans Schwarz arbetar med det Nationella planeringsstödet, NPS, som ska ge en bild av tillgången på sjukvårdspersonal. NPS gör en pessimistisk och en optimistisk prognos om framtidens läkartillgång utifrån sysselsättning, dödsfall samt pensionsavgångar. På grund av åldrande läkarkår väntas avgångar öka med 300 läkare per år fram till 2015, då nästan 1 000 läkare årligen lämnar arbetsmarknaden. Inflödet till läkarkåren beräknas vara 890 läkare per år i NPS.
– Vår mer pessimistiska uträkning visar att 1 procent färre läkare arbetar 2023 jämfört med 2005, det vill säga 31 000 läkare. Det bygger på noll invandring av utländska läkare. Den optimistiska beräkningen antar att 400 utländska läkare per år flyttar hit, säger Hans Schwarz.
I sådana fall finns år 2015 cirka 35 000 läkare i Sverige och år 2020 finns 37 000 läkare. Motsvarande siffra från Läkarförbundet i SNAPS-rapporten är för 2020 en tillgång på 36 200 läkare, men en efterfrågan på 42 200 läkare enligt det värsta scenariot, och 36 300 enligt det andra alternativet.
Socialstyrelsen bedömer ändå att det finns risk för läkarbrist i framtiden. Hans Schwarz hänvisar till lands­tingens bedömningar som ­pekar på brist på allmänläkare och psykiatrer.
Vad vill ni göra åt detta?
– Vi menar att en åtgärd är att utöka utbildningen. 60 nya platser är för lite om efterfrågan utvecklas som den gjort de senaste tio åren. Vi förlitar oss inte på att utländska läkare fortsätter att komma till Sverige, säger Hans Schwarz.

Enligt Socialstyrelsen är det också osäkert i dagsläget i vilken utsträckning de cirka 1 000 svenska studenter som läser utomlands återvänder. Han tycker att det är viktigt att förbättra kvaliteten på klinisk utbildning. Fler specialistutbildningsplatser behövs också, menar han.
– Det talas om att lands­tingen måste ta mer ansvar för detta.
– Med prioriteringar går det. •



Högskoleverket: Ökad efterfrågan på läkare kräver ökad intagning
Minst 150–200 nya platser per år, och kanske till och med 400–500 platser, krävs på läkarutbildningen fram till 2025, anser Högskoleverket. De förlitar sig inte på att utländska läkare kommer till Sverige.

I mars i år gjorde Högskoleverket sin senaste analys av arbetsmarknadens behov. Där bedömer man att för att behålla nuvarande läkartäthet krävs att läkarutbildningen utökas med 150–200 nybörjarplatser per år fram till 2025 om landet ska vara självförsörjande. Myndigheten räknar alltså inte med någon import av färdiga läkare från utlandet. Men det finns ett annat scenario. Om de senaste decenniernas trend av ökad läkartäthet håller i sig, ja då tror myndigheten att betydligt fler platser krävs på läkarutbildningen. Totalt 400–500 nya platser. Högskoleverket bedömer ett behov om cirka 38 000 läkare år 2015 och 43 000 läkare 2020.
– Nyrekryteringsbehovet kommer i sådana fall att vara 1 600 läkare per år, det kan jämföras med de cirka 1 000 som examineras i dag, säger Anders Flodström, universitetskansler.
En del av läkarbehovet kommer sannolikt att täckas av svenskar som utbildar sig utomlands och flyttar tillbaka, menar han, men ett behov av 400–500 nybörjarplatser krävs ändå, menar han.
Nålsögat är dock, som Flodström uttrycker det, hela tiden vidareutbildningen.
– Jag vet att det inte är lätt att få fram fler kliniska utbildningsplatser, men fler behövs. Jag hör från fakulteterna som har kontakt med landstingen att det är svårt att få fram platser. •