Vartannat år presenterar de nordiska läkarförbundens samnordiska arbetsgrupp för prognos- och specialistutbildningsfrågor (SNAPS) en prognos för arbetsmarknaden. Modellen utgår från ett beräknat utbud och efterfrågan på läkare i sjukvården, vilket skiljer den från andra analyser.
Resultatet visar att – om det mer pessimistiska scenario 1 inträffar – kommer i svensk sjukvård att råda brist på 4 400 läkare 2015. I detta scenario bedömer Läkarförbundet att efterfrågan på läkares kunskaper ökar alltmer, det vill säga ökad läkartäthet. Det är en dystrare prognos än den som presenterades i förra rapporten 2006 då utredarna bedömde att 3 600 skulle saknas 2015. Motsvarande bedömning var 2 900 läkare i rapporten från 2002. Ökningstakten lär fortsätta, enligt den senaste rapporten. Bedömningen är att 6 000 läkare riskerar att saknas 2020 om inte sjukvården organiseras bättre.
I scenario 2 antas att en rad olika sjukvårdsreformer har trätt i kraft som bedöms ge en effektivare sjukvård, vilket ger ett oförändrat behov av läkare. Efterfrågan på läkare ökar då bara i samma takt som befolkningstillväxten, som är 0,4 procent per år. I scenario 2 saknas det 1 650 läkare år 2015 och 2020 står 100 läkare utanför arbetsmarknaden.

SNAPS-rapportens båda modeller för Sveriges del utgår från att 600 läkare med utländsk examen per år får svensk legitimation (2005 var det cirka 1 000), och att alla dessa stannar i landet för gott. I rapporten tar man också hänsyn till det faktum att allt fler läkare, både äldre och yngre, väljer att arbeta deltid. Andelen läkare som arbetar deltid, 30 timmar per vecka, bedöms öka från tidigare 15 procent till 20 procent i hela läkarkåren. Långtidsfrånvaro på grund av sjukdom, förtidspension och deltidspension kommer troligen att öka i läkarkåren, vilket gör att yrkesverksamhetsgraden bedöms sjunka till 92,5 procent. Även bland unga läkare bedömer man att bara 92,5 procent är verksamma. En anledning är den ökande andelen kvinnliga läkare som ger ökad föräldraledighet.
Framtida brist på läkare märks i flera grannländer. Gemensamt för de nordiska länderna är de många seniora läkarna som ger mycket stora pensionsavgångar 2010–
2020. Problemet förvärras av att många äldre specialister vill hoppa av tidigare. De nordiska förbunden rekommenderar att man redan nu intensifierar utbyggnaden av vidareutbildningen och lockar äldre läkare att jobba några extra år efter pensionsåldern. När det gäller »tillskott« av läkare bedömer rapporten att importen av utländska läkare från Europa till Norden fortsätter och att nordiska studenter som går utbildning utomlands återvänder till hemlandet för specialistutbildningen.

I hela Norden blir befolkningen allt äldre, vilket väntas ge ett ökat tryck på vårdplatser och större efterfrågan på specialistläkartjänster, främst inom det internmedicinska området. En annan utmaning som nämns i rapporten är den ökande fetman bland barn, som riskerar ge fler fall av diabetes och hjärt–kärlsjukdomar bland yngre. Den snabba metodutvecklingen tillsammans med ökade kunskaper hos allmänheten gör också att förbunden räknar med ökat tryck på vården.

Andra nordiska länder
• Norge gör en första prognos A med en ökad läkarefterfrågan på 2,7 procent per år som ger balans 2010, en brist på 400 läkare 2015 och brist på 1 100 läkare år 2020. Den and­ra prognosen B utgår från att antalet tjänster ökar med 2,1 procent per år, vilket ger överskott av 400 läkare 2015. Alternativ A visar på en balans på läkartillgången om några år som övergår till ett underskott. Alternativ B innebär ett överskott på läkare som sedan avtar efter 2015.

• Danmark fokuserar på den stora bristen på specialister med siffror från Sundhedsstyrelsen. Från 2008 utökas specialistutbildningen med 875 platser årligen i Danmark, men detta har inte tagits med i prognosen som utgår från de förutsatta 730 i rapporten. Specialistläkarna bedöms bli allt färre 2005–
2015, från 12 500 till 11 000 läkare. Därefter kommer antalet att öka till 2025. Antalet unga läkare som inte har någon specialisering kommer att öka med 6 000 år 2005 till cirka 9 500 år 2015. Intagningen på läkarutbildningen har ökat kraftigt sedan 90-talet, nu diskuteras ytterligare ökning med 100 eller 200 läkare.

• Finland tror i sin ena prognos på en årlig ökning av läkarefterfrågan på 0,5 procent, detta för hela perioden fram till 2025. Detta skulle ge en brist på 500 läkare 2010 som balanseras 2015. 2020 finns åter en brist på 100 läkare. I den andra prognosen består läkartätheten i stort sett som i dag, endast en årlig ökning med 0,3 procent, vilket ger ett överskott av 200 läkare.

• Island bedömer i det ena alternativet ingen ökad efterfrågan på läkare, vilket ger överskott på cirka 280 läkare 2015. I alternativ B utgår beräkningen från en årlig tillväxt på 1,06 procent av läkare. Även då finns överskott av 180 läkare 2015.




Scenario 1: Skatteunderlaget antas öka marginellt i landstingen, sjukvårdens andel av BNP ökar från 8,3 procent (2005) till 10 procent (2025) och efterfrågan på läkare ökar kontinuerligt med 1,6 procent per år. Scenario 2: En rad olika reformer som t ex vårdvalsmodeller och utbyggd närsjukvård ger en effektivare sjukvård samt bättre samarbete mellan stat, kommun och landsting. Reformerna innebär att läkartätheten förblir oförändrad. Efterfrågan på läkare ökar bara i samma takt som befolkningstillväxten på 0,4 procent per år.