Efter flera års diskussioner lyckades EU-kommissionen den 2 juli enas kring ett förslag till direktiv som tydliggör ansvarsförhållanden och ger medlemsländernas medborgare rätt att söka planerad sjukhusvård i länder inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), EU-länderna samt Norge, Island och Liechtenstein.
Ett antal domar i EU-domstolen har redan gett enskilda medborgare rätt till skattefinansierad vård i ett annat EU-land, men politiskt har frågan varit svårare att lösa, eftersom hälso- och sjukvård primärt är en nationell angelägenhet.
Förslaget till »patientrörlighetsdirektiv« ger patienter rätt att söka vård utomlands och ersättas för kostnader upp till det belopp som de skulle ha fått hemma. Medlemsländerna kan dock själva införa begränsningar för vård utomlands och för vilken ekonomisk ersättning som ska betalas för vården, bland annat kan krav på förhandsbesked tillåtas i vissa fall.
EU-kommissionen föreslår också satsningar på gränsöverskridande samarbete, bland annat genom att stödja bildandet av europeiska referensnätverk, utvärdering av medicinsk metodik och verksamhet som rör e-hälsa.
Tvistefrågan i Sverige, där i princip alla partier utom Vänsterpartiet välkomnar ett patientdirektiv, är framför allt om patienten ska avkrävas ett förhandsbesked för att få vård utomlands med bibehållen offentlig finansiering. Detta villkor för planerad utlandsvård har tidigare ställts av den socialdemokratiska regeringen, för att senare adopteras av nuvarande socialminister Göran Hägglund.
Kravet på förhandsbesked har därefter mött kritik från bland annat Läkarförbundet liksom från partier inom regeringskoalitionen. Lagrådsremissen »Ersättning för kostnader för vård i annat EES-land«, som kom för ett och ett halvt år sedan, var tänkt att behandlas som en proposition i riksdagen i maj i år, men kan nu komma att revideras efter semestrarna för att dyka upp igen i höst.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) räknar inte med någon anstormning vad gäller vårdsök utomlands.
– Det rör sig inte om så vansinnigt många patienter som kommer nyttja det här. För det första förutsätter det att du kan redogöra för dina problem och din sjukdom på ett annat språk. Sedan ska du vara tillräckligt frisk för att kunna åka, säger Ulla Lönnqvist-Endre, förbundsjurist på SKL.
Mätt i pengar har omfattningen också hittills varit begränsad. Landstingens nettokostnad för hälso- och sjukvården per år är 160 miljarder kronor, medan motsvarande utgift för utlandsvården varit 26 miljoner kronor, uppger Hans Knutsson på SKL.
Läs mer: En längre version av denna artikel finns här
