Kerstin Jigmo, distriktsläkare på Skurups vårdcentral, är orolig för hur arbetet med rehabkedjan ska gå. Förberedelsetiden är för kort. Hon är positiv till mycket i den nya sjukskrivningsprocessen, till exempel till beslutsstödet och strävan att agera tidigt och tillsammans.
– Men man måste göra sy-stemet smidigt. Jag känner en stark oro, jag tror att allt kommer att ta längre tid, säger hon till Läkartidningen en knapp vecka före den 1 juli.
Med rehabkedjan blir det viktigt att alla aktörer agerar snabbt och att rehabilitering sätts in tidigt, innan dagarna tickar iväg för den sjukskrivne.
– Redan efter sex månader ska vi bedöma arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden.
Vårdcentraler kommer att behöva tät och smidig kontakt med Försäkringskassan. I Skurup har en fast kontaktperson från Försäkringskassan deltagit i mötena i vårdcentralens resursteam varje tisdag och den personen har kunnat ta beslut i alla ärenden och varit spindeln i nätet i alla kontakter med kassan. Det har varit en stor hjälp. Vårdcentralen har fått snabb respons och alltså bara behövt förhålla sig till en enda försäkringskassehandläggare.
Men i Försäkringskassans nya strategi för samverkan finns i princip inga sådana kontaktpersoner kvar. Kerstin Jigmo är övertygad om att också Skurup förlorar sin kontaktperson, som i det här kritiska skedet kunde ha förmedlat expertkunskap om förändringen och minskat friktionen mellan Försäkringskassan och vårdcentralen. För det är mycket nytt som nu väntar, bedömer hon.
– Det kommer att krävas ganska mycket insatser av läkarna i form av tydliga intyg där man tar större hänsyn till arbetsförmåga, inte enbart till den medicinska diagnosen. Och där blir det nog bekymmer för distriktsläkarkåren. Försäkringskassan kommer att ställa många frågor om varför personer som sjukskrivits längre tid än beslutsstödet rekommenderar inte är tillbaka i arbete.
– Jag tror att vi kommer att få många samtal från patienter som inte förstår att man själv måste ansöka om förlängd sjukpenning efter 1 oktober.
– Jag tror också att vi kommer att få frågor från patienter med tidsbegränsad sjukersättning.
Ytterligare frågor kan väntas från patienter vars sjukpenningsdagar tar slut och som undrar »vad ska jag göra nu?«, »hur ska jag försörja mig?«.
– Då är det socialbidrag, sälja bilen, börja jobba eller eventuellt sjukersättning som gäller.
– Och dessutom finns det en del gamla fall där det inte hänt så mycket. Kanske väntar de på rehabilitering eller så har man inte tidigare tittat tillräckligt på arbetsförmågan.
Sådana gamla fall är inget stort bekymmer för just Skurups vårdcentral, som mer än halverat antalet långtidssjukskrivna de senaste två åren tack vare en särskild satsning på sjukskrivningsarbetet.
Kerstin Jigmo är inte bara distriktsläkare, hon är också koordinator för det lokala sjukskrivningsnätverket i Skåne Sydost och ger råd och stöd åt läkarkolleger. På sin egen vårdcentral leder hon resursteamet (se faktaruta nästa sida) som diskuterar alla patienter som varit sjukskrivna mer än fyra veckor. Teamet har funnits i ett antal år. Den stora förändringen kom när vårdcentralen för något år sedan systematiskt gick igenom alla sjukintyg, i synnerhet sådana som hyrläkare och vikarier skrivit och sjukintyg för patienter som flyttat in eller som utremitterats från sjukhusen.
– Vi upptäckte att vi hade missat patienter.
Och Försäkringskassans kontaktperson har hittills kunnat företräda Försäkringskassan i alla ärenden som teamet behandlar. I det nya systemet går inte det. Varje patient ska ha sin personliga handläggare och ingen annan handläggare får fatta beslut eller lägga sig i ärendet. Handläggarna är knutna till arbetsplatsen, inte till vårdcentralen. Det betyder att vårdcentralen, som nu har ett knappt 40-tal långtidssjukskrivna, kan behöva ta kontakt med lika många handläggare, i stället för med en. Och ett tisdagsmöte som tar upp fem ärenden behöver i princip konferera med fem olika handläggare.
– I det nya skulle fem nya handläggare behöva komma till Skurup för att diskutera sin patient i tio minuter. Jag tycker vårt system är mycket bättre, att vår kontaktperson samlar och sköter alla våra ärenden.
Hur ska ni nu samarbeta med Försäkringskassan?
– Det återstår att se.
Ett sätt att ta kontakt med handläggarna är att ringa till kundcentret i Säffle (se artikel nästa sida) och be om kontaktförmedling.
Kerstin Jigmo har redan testat telefonnumret för att få reda på vem som var handläggare för en långtidssjukskriven patient som hade bytt handläggare tre gånger.
– De ska ringa tillbaka inom 48 timmar, och det gjorde de. Jag var glad att de ringde. Det tog en eller två dagar att få reda på vem som var handläggare.
Ett annat sätt är att skriva önskemål, till exempel om avstämningsmöten, på sjukintyget. Men intyget går först till Östersund för inscanning och först därefter till respektive handläggare.
Allt blir en fördröjning jämfört med tidigare.
Apropå att Försäkringskassan ska hinna bedöma 80000 gamla sjukfall under det närmaste halvåret och hålla avstämningsmöten säger hon:
– Hej och hå.
– Tanken är god, men det blir tufft för dem. Det kommer att bli mycket intygsskrivande för doktorerna. Och det kommer att bli svårt, med tanke på den korta tiden, att få till alla avstämningsmöten. Jag har redan fått nej från en försäkringskassehandläggare på att få igenom ett avstämningsmöte, på grund av Försäkringskassans omorganisation och tidsbrist. Och jag har ändå inte så många långtidssjukskrivna och det är inte ens den 1 juli. Att prioritera detta under hösten blir en tuff uppgift även för oss, samtidigt som vi ska hantera alla oroliga patienter.
Rehabgarantin ska också införas successivt under hösten, se ruta nedan.
– Det är nästa steg. För patienter med oklara underlag kommer man först att kräva utlåtanden från läkarna.
Hur ska rehabiliteringsgarantin kunna hållas?
– Det är sjukvårdens bekymmer. Det är en extra belastning.
Både rehabkedjan och rehabiliteringsgarantin ställer krav på kortare väntetider i vården.
Vad händer om väntetider gör att sjukpenningsdagarna tar slut?
– Jag vet inte riktigt. Patienten får ansöka om förlängd sjukskrivning. Det är ett problem. Det blir bekymmersamt om vi förbrukar patientens sjukskrivningsdagar på grund av oacceptabla väntetider. Det är inte acceptabelt med kanske ett till två års väntetider för exempelvis en handkirurgisk operation.
Skurups vårdcentral i Skåne har halverat antalet långtidssjukskrivna på kort tid, delvis tack vare en fast kontakt med Försäkringskassan. Med rehabkedjan försvinner kontaktpersonen, när den som bäst behövs. Distriktsläkaren Kerstin Jigmo är orolig för att allt kommer att ta längre tid.
»Det kommer att krävas ganska mycket insatser av läkarna i form av tydliga intyg där man tar större hänsyn till arbetsförmåga, inte enbart till den medicinska diagnosen«, tror Kerstin Jigmo.
