»Detta är en ohållbar arbetsmiljö för läkare och ett sy-stemskifte är tvingande nödvändigt«, kommenterar Sylf i rapporten »Dagens system – ett hinder för utvecklat patientsäkerhetsarbete«. Hoppet ställs till att patientsäkerhetsutredningen som ska bli klar till årsskiftet kommer med »ett förslag till ett nytt anmälningssystem som inte är repressivt«.

Det som gnager på läkarna är framför allt hotet om repressalier, om man lever upp till de krav som ställs och fyller i avvikelserapporteringarna. Samtidigt hävdar de att läkarna är viktiga för patientsäkerhetsarbetet, och har en viktig roll att fylla.
Vad som blir mycket tydligt i undersökningen, där knappt hälften av de tillfrågade 4500 svarat, är att praxis för läkares deltagande i patientsäkerhetsarbetet varierar stort över landet och mellan olika enheter. Vad gäller till exempel systematiskt arbete med avvikelserapportering så visar Sjukhuset i Varberg stort engagemang, likaså Gotlands läns landsting generellt, där enligt egen uppgift alla avvikelser man varit med om rapporteras.
Störst »pliktkänsla« visar Sollefteå sjukhus, där 87 procent angett alternativet »ja, alltid« på frågan om man rapporterar avvikelser man själv varit med i. Norrlands universitetssjukhus ligger i motsvarande mätning jumbo. De flesta av landstingen befinner sig dock någonstans mitt-emellan, och svarar »ja, ibland« på samma fråga.

Generellt pekar enkäten på ett lågt läkarengagemang för patientsäkerhetsfrågor. 37 procent av de svarande läkarna uppger att de medverkar i patientsäkerhetsarbetet. Läkare med utländsk examen medverkar i högre grad än andra (46 procent), och svarade ja på frågan om de medverkar i patientsäkerhetsarbetet på sin klinik/vårdcentral. Undersökningen visar också att 16 procent av de svarande uppskattar att de utför arbete som inte är kliniskt motiverat, men som ingår i patientsäkerhetsarbetet och kan krävas för att inte riskera anmälan.

Heidi Stensmyren, ordförande i Sylf:
– I flera år har det varit känt att det sker en underrapportering av fel eller avvikelser inom sjukvården. Det är också känt att detta till stor del beror på det repressiva anmälningssystemet sjukvården lever med. Systemet har en inbyggd funkton som ger motsatt effekt än vad det är tänkt att ha.
Sylf konstaterar i sin rapport att andelen läkare som engagerar sig i patientsäkerhetsarbetet bör öka, eftersom »patientsäkerheten i allra högsta grad är beroende av läkarnas arbete«. Men villkoren har skärpts.
– Med den nya STn är det viktigt att se till att de yngre läkarna inte enbart står i produktionen, utan också får tid för utveckling. Jag skulle gärna ha sett ett större samarbete över professionerna och med patienterna.

Vilka åtgärder tror man då kan leda till en ökad avvikelserapportering?
Enkäten har erbjudit tre förslag. »Att jag fick tydlig återkoppling om vad min rapportering lett till« är det alternativ som fått flest jakande svar – 74 procent totalt (med högre andel kvinnor). »Att det jag rapporterar om inte kan komma användas emot mig eller en kollega i disciplinärt hänseende« har 58 procent svarat ja till. Tidsaspekten för merparten av läkarna är mindre viktig: 30 procent anger i enkäten tid som en faktor.