– Jag är besviken. Den vuxenpsykiatriska vården får noll kronor, säger Christina Spjut, överläkare i psykiatri vid Norra Stockholms psykiatri och ordförande i Svensk psykiatrisk förening.
Regeringen presenterade i torsdags sin psykiatrisatsning på 2,7 miljarder kronor för åren 2009 till 2011. Pengarna ska bland annat gå till arbets- och sysselsättningsrehabiliterande tjänster för människor med psykisk funktionsnedsättning och försöksverksamhet för att utveckla en väl fungerande barn- och ungdomspsykiatri med kortare väntetider. De ska också gå till en webbplats för vidareutbildning om psykisk ohälsa och granskning av evidensen bakom psykiatriska behandlingar av Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU.
– Det är väl bra saker, men sysselsättningsrehabilitering är inte psykiatri, det är åtgärder inom ramen för det kommunala ansvaret. Behovet av utbildning är stort inom psykiatrin, men är fortfarande inte psykiatrisk vård. Psykiatri är sjukvård, och förutom för barn- och ungdomspsykiatrin så utlovas inga pengar till det, säger Christina Spjut.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, välkomnar satsningen, men anser att det behövs mer.
– 2,7 miljarder är inte så mycket pengar egentligen. Man ska komma ihåg att enbart landstingen lägger 17 miljarder per år på psykiatrin, och nu blir det ett tillskott på 900 miljoner per år. Det räcker inte för att lösa psykiatrins problem, säger Ing-Marie Wieselgren, överläkare i psykiatri och tidigare huvudsekreterare i psykiatriutredningen, nu handläggare för psykiatrifrågor på SKL.
I psykiatriutredningen var hon med och föreslog en satsning på 8,5 miljarder kronor på sex år plus 3 miljarder till rättspsykiatrin, totalt 11,5 miljarder kronor.
– Tidigare har vi haft ettåriga satsningar, och då är ju de föreslagna tre åren mycket bättre, men självklart skulle vi önska en satsning på tio år framåt. Men ska man vara positiv kan man ju se detta som början på en längre satsning, politiker har ju svårt att göra satsningar mer än tre år i taget, säger Ing-Marie Wieselgren.
Psykiatriutredningens ordförande, Anders Milton, som nu leder ett nytt utredningsuppdrag åt socialminister Göran Hägglund, är just så positiv.
– Det här är ett väldigt stort steg på vägen. Och regeringen har dessutom utlovat att återkomma till frågan om mer pengar till rättspsykiatrin, säger han.
Men det finns en risk att tillskottet av pengar till vissa områden kan få negativa konsekvenser för andra.
– Det är viktigt att kommuner och landsting prioriterar psykiatriområdet och inte backar nu när det kommer extrapengar, säger Ing-Marie Wieselgren.
Men just det, menar Christina Spjut, har redan skett.
– Tyvärr är det så att landstingen har gått och väntat sig satsningar, så de har snarast dragit ner och definitivt inte ökat psykiatrins resurser, säger hon.
Hon menar att tilldelningen av regeringens pengar borde utgå ifrån att det finns stora behov av psykiatrisk vård som landstingen inte klarar att uppfylla. – Dagens satsningar är bra men fokuserar inte alls på vuxenpsykiatrins behov av ökade resurser, säger hon.
Men som alltid när det gäller fördelning av pengar är åsikterna delade.
– Barn och ungdomar är en mycket angelägen fråga. Är det någonstans vi måste börja så är det där, säger Ing-Marie Wieselgren.