Nästa år höjs det statliga stödet till forskningen med 2,4 miljarder, för att sedan successivt öka till 5 miljarder 2012. Redan 2009 når Sverige enligt regeringen upp till Lissabon-målet om att de offentliga medlen till forskningen ska utgöra en procent av BNP. Då inkluderas förutom de statliga satsningarna även kommun- och landstingsfinansierad forskning samt den forskning som löntagarfondsstiftelserna bekostar.

På medicinområdet märks i synnerhet regeringens särskilda satsning på strategiska områden. Av totalt 23 områden som regeringen valt ut återfinns åtta inom medicin och hälsovetenskap. Totalt satsar regeringen 585 miljoner på molekylär biovetenskap, stamceller och regenerativ medicin, epidemiologi, vårdforskning, diabetes, cancer, psykiatri samt neurogenerativa sjukdomar. Anslagen ska fördelas av forskningsråden och vara långsiktiga.

Propositionen innehåller även satsningar för att lyfta den patientnära forskningen i landet, som regeringen anser halkat efter kvalitetsmässigt. Bland annat ska medel utlysas för tio nya forskarskolor inom klinisk forskning. Det ska också inrättas fler tjänster för disputerade som vill fortsätta arbeta kliniskt.
Forskarskolestudierna ska bedrivas på halvtid och kombineras med halvtidstjänster på klinik.
– Vi vet att landstingen är mycket entusiastiska över detta och kommer att finansiera sin del av satsningen, säger forskningsminister Lars Leijonborg.
Vidare kommer Vetenskapsrådet att få i uppdrag att utveckla ett system för att utvärdera den ALF-finansierade forskningen.
– I dag håller den kliniska forskningen för ojämn kvalitet. Vi vill att allt forskningsstöd ska samlas ihop och kvalitetsbedömas i konkurrens, säger Lars Leijonborg.

Direktanslagen till universitet och högskolor höjs med 1,55 miljarder – 1,85 miljarder om man räknar in slopandet av den bland lärosäten och externa finansiärer så förhatliga forskningsmomsen.
En nyhet är att alla nya fakultetsmedel samt 10 procent av de befintliga ska fördelas på basis av en kvalitetsvärdering av lärosätena. Indikatorer blir dels mängden externa anslag man lyckas dra till sig, dels forskningens genomslag mätt i publiceringar och citeringar. 2012 kommer 25 procent av alla direktanslag till universitet och högskolor att fördelas på detta sätt.

Vetenskapsrådet får ett tillskott på 700 miljoner, varav 150 går till en särskild pott för infrastruktursatsningar. Tillskottet är i övrigt inte öronmärkt, utan kommer att fördelas internt av Vetenskapsrådet.
Organisatoriskt sker en förändring av Vetenskapsrådet, då ett nytt ämnesråd för medicin och hälsa skapas. Motivet är att förbättra kopplingen mellan medicinsk grundforskning och klinisk vård och underlätta samordningen av forskningsresurser för att lösa viktiga hälsoproblem.

Läs även:


Läkarförbundets kommentar till regeringens forskningsproposition

Olle Stendahls delbetänkande i utredningen av den kliniska forskningen kom i våras: https://lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8861 .