Sveriges Kommuner och Landsting, Svenskt Näringsliv och Arbetsgivarverket skickar i dagarna ett påtryckarbrev till de svenska Europaparlamentarikerna. Syftet är att få parlamentarikerna att godta den överenskommelse kring arbetstidsdirektivet som Ministerrådet enades om i somras, där man rundade den praxis som växt fram i EG-domstolen, nämligen att passiv jourtid är att betrakta som arbetstid. Frågan kommer upp i parlamentet i december.
De svenska arbetsgivarna uppmanar parlamentarikerna att rösta nej till Europaparlamentets utskottsförslag, som bland annat innebär att all jourtid som grundregel ska betraktas som arbetstid. De tre svenska arbetsgivarorganisationerna skriver i brevet till EU-parlamentarikerna att ett sådant beslut skulle »få till följd ökade vårdköer och väntetider och därmed ökade kostnader för sjukförsäkringen«.
– Vårt förslag är att direkt i direktivet slå fast att den inaktiva delen av jourtid inte räknas som arbetstid, på det sätt som ministerrådet i sin gemensamma ståndpunkt föreslår, skriver arbetsgivarorganisationerna, som också invänder mot att arbetsgivare ska bli skyldiga att i arbetstid ta hänsyn till anställdas eventuella andra anställningar.
Men enligt en politiskt sakkunnig i Bryssel innebär sysselsättningsutskottets förslag till Europaparlamentet inga dramatiska förändringar för svenskt vidkommande. Den tidigare situationen har varit att inaktiv jourtid per se varit arbetstid, men utskottet vill kunna göra avsteg i kollektivavtal. Han påtalar också att läkare har en stark förhandlingsposition, och att Sverige generellt har starka fackföreningar.
Situationen för arbetstagare i till exempel Storbritannien är svårare, varför sysselsättningsutskottet vill detaljreglera möjligheterna för ändrade arbetstider.
Utskottet vill ta bort dagens direktivs möjlighet till »opt out«, det vill säga arbetsgivares möjlighet att sluta individuella avstegsavtal om längre veckoarbetstid än 48 timmar.
Men de svenska arbetsgivarorganisationerna vill behålla »opt out«-möjligheten. De skriver i brevet: »Vi menar också att även om vi inte använt opt-outen i Sverige, innebär den en välkommen säkerhetsventil i en europeisk arbetstidslagstiftning som tyvärr i alltför stor utsträckning detaljreglerar arbetstidens omfattning och förläggning. Den bör alltså behållas i direktivet.«
– Det är inte meningen att man ska kunna konkurrera i EU med 60–65 timmars arbetsvecka, säger Jan Andersson, Europaparlamentariker (s) och ordförande i sysselsättningsutskottet, som ställer sig frågande till de tre näringslivsorganisationernas utspel:
– Jag är inte förvånad att Svenskt näringsliv vill kunna använda »opt-outen«, och träffa individuella överenskommelser med sina anställda som innebär att de permanent ska kunna arbeta 60–65 timmar i veckan. Men jag undrar hur väl förankrat brevet är inom Sveriges Kommuner och Landsting och Statens arbetsgivarverk, säger Jan Andersson till Läkartidningen.
