EU-läkarna kommer framför allt från Grekland, Danmark och Ungern. Majoriteten av de nya läkarna de senaste två åren har sin examen från annat land, 63 procent.
Ioannis Pantziaras kom till Sverige för sin ST-tjänstgöring.
I Grekland är väntetiden på en ST-tjänst minst sju år.
– Jag ville göra min ST i psykiatri och visste att det fanns brist på läkare i psykiatri i Sverige. Jag övervägde Sverige och USA, men ville stanna i Europa. I Grekland är det nästan omöjligt att få en ST-tjänst.
Ioannis Pantziaras arbetar som specialistläkare sedan i början av 2006, i dag på Psykiatri Sydväst, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.
Inledningsvis arbetade han i Norrköping.
– Jag hade tur och fick arbeta halvtid och läsa svenska halvtid. Inte många arbetsgivare låter läkare arbeta på det sätt som jag gjorde. Jag träffade inga patienter, utan fick gå bredvid.
Språket är en stor och viktig fråga, det måste finnas en bra kommunikation, säger Ioannis Pantziaras, och det är arbetsgivarens ansvar att anställa en person som kan språket, eller att placera läkaren på ställen där språket har en mindre betydelse.
Det svenska vårdsystemet och den ambitiösa ST-utbildningen lockar greker till Sverige. I botten ligger också att EU-utvidgningen skapat en dominoeffekt.
– Många grekiska läkare utbildade sig i de nya EU-länderna, samtidigt som läkare från de nya EU-länderna automatiskt fick legitimation i Grekland. Läkare från nya EU-medlemsländer har sökt sig till Grekland, medan läkare med grekisk examen söker sig till USA, Tyskland, Storbritannien och Sverige.
Vad är viktigt att tänka på vad gäller introduktion av EU-läkare?
– Att lära sig svenska och det svenska vårdsystemet. Man behöver då en viss tid på sig för att anpassa sig. Det blir bättre både för individen och för systemet. Individen blir produktiv och välanpassad. Sedan tycker jag att man kan bli bättre på att utnyttja varje individs resurs. Från Grekland är jag van att arbeta under många timmar i sträck.
