Åtta extra miljarder i statsbidrag till sjukvården från och med år 2010. Det kommer att behövas med anledning av den ekonomiska krisen och ett väntat sjunkande skatteunderlag, bedömer förbundsordförande Eva Nilsson Bågenholm. Hon lyfte frågan mot slutet av sitt inledningstal vid Läkarförbundets fullmäktigemöte på förmiddagen den 4 december i Näringslivets hus i Stockholm, i samma stund som Riksbanken chocksänkte räntan med 1,75 procentenheter.

Det är med oro förbundet ser på sjukvårdens ekonomiska förutsättningar, särskilt i ljuset av den ekonomiska krisen. Färre vårdplatser, längre köer och en försämrad patientsäkerhet befaras bli följden när landstingens budgetar för 2009 ska klubbas, enligt Eva Nilsson Bågenholm.
– Inför 2009 måste 13 av 21 landsting dra ner verksamheten med mellan en och sju procent för att nå balanskravet. Vi vet alltför väl vad det innebär. Det är synnerligen angeläget att regeringen ger besked om ökade statsbidrag, sade hon.
Som inbjuden talare strax därefter fick socialminister Göran Hägglund reagera på detta krav.
– Prognosen för 2009 tyder på en hygglig stabilitet i landstingssektorn, sade Göran Hägglund. Men det finns en risk för 2010, och det kommer vi att följa väldigt noggrant.
– Löser vi inte finanskrisen kan vi glömma de andra problemen, sade han också.
Även Lars Nevander, ledamot av förbundets centralstyrelse, CS, lyfte statsbidragsfrågan, men passade i samma andetag på att påminna Hägglund om vikten för Sverige av att ett klimatavtal sluts i Köpenhamn 2009.
Flera tusen tjänster väntas nu försvinna i sjukvården i Stockholm, Göteborg och Skåne, enligt Nevanders summering.
– Det ser inte bra ut inför 2009. Eva vill ha åtta miljarder 2010, för 2009 är jag nöjd med fem miljarder. Vill du inte göra något nu? sade Nevander till Hägglund, som svarade:
– Den svenska hälso- och sjukvården kostar cirka 240 miljarder kronor. Av detta kommer endast 17 miljarder från staten. Jag har svårt att tänka mig att staten kan betala varje konjunkturnedgång. Det skulle vara olämpligt av mig att utlova tiotals miljarder nu.
– Men i dag vet ingen hur djup krisen kommer att bli. Regeringen följer utvecklingen noga och kommer att agera om det behövs, lovade Göran Hägglund.

I regeringens stimulanspaket som presenterades dagen därpå, den 5 december, fanns heller ingen satsning på landstingen med – något som omedelbart mötte stark kritik från bland andra Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
Ett löfte från Göran Hägglund var dock att »inom kort« presentera direktiven till en utredning som ska titta på vilka regler som ska gälla för vård till gömda och papperslösa. Direktiv som Läkarförbundet väntat på sedan i våras.
Att Sverige får återkommande internationell kritik i frågan är »pinsamt«, enligt Hägglund.
– I dag ligger Sverige och Österrike på jumboplats i Europa. Det duger inte, sade Göran Hägglund.
– Många i vården ställs också inför svåra ställningstaganden, och det är inte schysst. Därför behöver vi ett nytt, enhetligt regelverk.
Sven-Erik Bartfay från Göteborgs läkarförening ville veta socialministerns syn på det minskande antalet vårdplatser på sjukhusen.
– Vi sjukhusläkare ser stora problem med tillgängligheten, sade Bartfay. När man stänger avdelningar för internmedicin eller geriatrik drabbar det äldre, multisjuka patienter – personer som inte kan göra sina röster hörda.

Göran Hägglund svarade att det är en berättigad fråga. Antalet vårdplatser på svenska sjukhus har sjunkit dramatiskt de senaste två årtiondena, sade han:
– Till en del beror det på en positiv utveckling, där mer behandling kan ges som dagsjukvård. Men frågan är om vi inte har gått för långt. Att avgöra antalet platser är inte min sak utan landstingens, men det finns skäl att resa ett varningens finger.
Heidi Stensmyren, ordförande i Sylf och CS-ledamot, tog upp bristen på AT-platser. Tillgången varierar i olika delar av landet, men i genomsnitt är väntetiden sju månader, sade hon.

– Enligt vårt underlag är detta inte något stort problem, svarade socialministern. Men om ni kan visa andra siffror får vi titta på det.
Nils Joneborg från Sjukhusläkarföreningen pekade på problem med vårdvalsreformen:
– Jag arbetar också som konsultpsykiater inom primärvården i Stockholm. Där har jag sett att vårdvalsmodellen leder till att volym premieras på bekostnad av kvaliteten. Jag vill se ett system där man premierar kvalitet i stället för pinnar, sade han.
Göran Hägglund försvarade vårdvalsmodellen, men påpekade att den ger olika utfall beroende på hur man riggar ersättningssystemen:
– Det är inte troligt att man hittar den optimala lösningen vid första försöket. Därför måste politikerna vara ödmjuka och vara beredda att ändra vissa parametrar, som man gör nu i Stockholm.