Snabba patientbesök har varit modellen i Stockholms vårdval, vilket fått konsekvenser för distriktsläkarnas arbetsmiljö. Stockholms läkarförening har därför till årets fullmäktigemöte motionerat om att Läkarförbundet normerar besöksfrekvens i primärvården, sätter en maxgräns för antal listade patienter samt arbetar för att läkaren ges inflytande över listans storlek och antal besök.
– Ska politiker och ekonomer sätta gränserna för vad som är en bra nivå för läkare och patienter? Det måste vara vi läkare som sätter en nivå för vad som är bra för patienterna, sa Anders Nilsson, Di-striktsläkarföreningen.
Så långt som till att fastställa mallar för normerat antal patientbesök per år och läkare (2000 besök per år vid en genomsnittlig belastning var den nivå Stockholms läkarförening anförde) ville fullmäktige inte gå, utan inväntar den pågående vårdvalsutredningen (se LT nr 48–49).
Riksdagen har tidigare i princip i praktiken anslutit sig till ett mål om 1500 invånare per distriktsläkare (omformulerat till 6000 allmänläkare i landet), vilket förvisso inte kommer att nås under året. Fullmäktige kunde enas kring att en mottagning ska bära sig ekonomiskt vid 1500 listade per heltidsanställd distriktsläkare. Fullmäktige gav också sanktion för att Läkarförbundet ska arbeta för att läkare i vårdvalet får inflytande över sina listade patienter, över listans storlek och antalet besök.
Stockholms läkarförenings motion om distriktsläkarnas arbetsmiljö diskuterades livligt både i utskott och i plenum. CS konstaterade dock att när det gäller yrkanden på att göra internationella utblickar så finns för närvarande inte resurser för detta. Vad man dock redan vet är att den svenska primärvårdens andel av den totala kostnaden för sjukvården är låg i ett internationellt perspektiv. Även antalet allmänläkare per invånare är lågt i jämförelse med andra länder.
Villkoren för läkare inom primärvården varierar dock stort även inom Sverige.
– Jag är lite ledsen på motionen eftersom den fokuserar på experimentet i Stockholm. I Norrbotten har vi 30–40 procent vakanser. Om vi anklagar landstinget för att räkna pinnar, så ska vi inte själva göra det, för då hamnar vi på pottkanten, sa Robert Svartholm, Norrbottens läkarförening och observatör från Svensk förening för allmänmedicin.
